Media

Klippen visas nedan i kronologisk ordning med det senaste skriveriet överst: 17 september 2008 – 30 oktober 2003

Jakt & Jägare 2008-09-17. Tidskriften utges av Jägarnas Riksförbund

Debatt:

Vindkraft i Piteå hindrar jakt och övriga friluftsliv

Mikael Kyrk, Svevind, har till Energimyndigheten ansökt om att få resa 40 vindkraftverk på Gabrielsberget i Västerbotten. Han har i ansökan noterat att jakt efter fågel i trädtoppar inte bör bedrivas i en vindpark. Han känner tydligen inte till att jakt med trädskällare, som sker hela hösten, medför skytte både på toppfågel samt fågel i träd.

Ljuger Anders Enetjärn i Piteå-tidningen den 8 september när han påstår att han inte känner till att toppfågeljakt bör förbjudas i områden med vindkraft?

Anders Enetjärn utför tydligen konsultuppdrag åt Energiverket. Har Svevind påtalat risker för 20 verk är naturligtvis Markbygdens 1 101 vindkraftverk en grund för jaktförbud.

Det blir även stora hinder och risker i vindparker för älg- och björnjägare samt andra som vill utöva friluftsliv.

Vindkrafttornen är utförda med en längre bottendel av betong med förspända armeringsstål samt en topp del av stålplåt. Diametern vid marknivån är upp till 14 meter och på toppen av de cirka 100 meter höga tornen är diametern två meter.

 

Gevärskulor kan träffa tornen

Alltså är den totala projicerade ytan upp till 800 kvadratmeter för varje torn. Tornen har alltså en rund yta och det är ju självklart att en klass 1-gevärskula kan riva upp betongen och blottlägga armeringen, som då rostar och ger en försvagning av tornen.

Det värsta är när kulan ändrar riktning och kan träffa jaktkamrater, bär och svampplockare med flera som vistas i markerna. Tänk er, 1 100 ytor om 800 kvadratmeter vardera som alla jägare måste försöka lokalisera innan skott avlossas!

Området med denna industrilokalisering sträcker sig sex mil från Granträskmark upp till Koler. Bitvis är det en mil brett på en areal av cirka 50 000 hektar.

Det blir en omöjlig uppgift att bedriva jakt och dessutom finns sannolikt varningsskyltar med budskapet: ”Området får beträdas på egen risk.”

Säkerheten vid all jakt har för jägarna bara ökat och numera sker nästan aldrig någon vådaskjutning, men vad sker om vindkraftprojektet blir verklighet?

 

Buller och infraljud

Buller och infraljud är ett annat problem.

Svevind säger att bullernivån vid åtta meter per sekund är mer än 55 dB(A). Till detta måste läggas till 3 dB(A) då verken är placerade nära varandra, samt tillägg 3 dB(A) för vindbruset. Totalbullret är alltså minst 60 och detta är i nivå med industribuller.

Forskare vet att infraljud detta påverkar hjärtverksamheten negativt hos människor.

Men påverkas djur och fåglar?

Man vet att fåglar i Kalmarsund samt Horns Rev i Danmark har flytt från sina gamla häckningsplatser där vindkraftverken har placerats. Är det infraljudet som skrämt fåglarna?

Varför finns inget program för att testa viltets förflyttning i Dragaliden, där tolvverk nu anläggs?

 

Vad händer med tjäderspelet?

Det finns tjäderlek mitt i området. Vill ingen veta om denna lek försvinner?

Vi jägare och viltvårdare är verkligen intresserade. Det måste finnas fler fakta innan man ödelägger viltbestånden, som nu har repat sig nu när beskogning av hyggena sker.

Som Jägarnas Riksförbund, JRF, tidigare framhållit är det nödvändigt att gå försiktigt fram.

Minska antalet vindkraftverk kraftigt och placera dem endast på bergshöjder.

Inom området jagar cirka 300 älgjägare och lika många småviltjägare, alltså försämras jaktmöjligheterna för minst 600 jägare inom det planerade vindkraftområdet med 1 100 vindkraftverk.

Arnold Stenman, ordförande för JRF i Piteå

 

En kommentar från nätet:

Av Rune Werf 2008-09-17 11:12

Inte nog med dessa argument. De flesta vindkraftsparker blir detaljplanelagda i kommunerna. För att få skottlossningstillstånd på detaljplanelagt område måste man ansöka hos polisen. Detta tillstånd är tidsbegränsat till 3 år och har en dyr avgift. Polisen brukar inte heller ge tillstånd till särskilt många i varje kommun…

http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=341812&context=60321

Västerbottens Kuriren 2008-09-01

Vindkraft kräver samråd

Många vindkraftsföretag är för dåliga på att samråda med dem som berörs av projekten. Det leder till onödiga konflikter. Det menar Tommy Norgren, styrelseledamot i Svensk Vindkraftförening som nu kräver certifiering av projektörerna.

– Gabrielsberget är ett exempel på hur det inte bör gå till, säger Norgren och pekar på att Svevind tvingades starta om hela samrådsprocessen angående vindkraftsparken söder om Nordmaling.

– Det kostade både onödig tid och skapade konflikter som inte hade behövt uppstå. Efter den bakläxan har Svevind också bättrat sig ordentligt.

Tidig dialog

Tommy Norgren bor i Umeå och är mångårig styrelseledamot i Svensk Vindkraftförening. Han är självklart mån om att naturresursen tas tillvara, också här i Västerbotten.

Han tror också att många av projekten är möjliga, även om vindkraften ibland krockar med andra intressen. Receptet heter tidig dialog och samråd.

– Ta ornitologerna som exempel. De ska inte behöva läsa i tidningen om vindkraftsplaner som kan störa fågellivet. Kontakten ska ske långt tidigare.

– Tidigt samråd är extremt viktigt, inte bara för informationens skull. Vindkraftsprojektören ska också lyssna och lära av det andra har att säga, säger Tommy Norgren.

Svensk Vindkraftförening ansöker just nu om pengar för att utveckla ett certifieringssystem som alla projektörer skulle tvingas ta sig igenom. På så vis skulle också mindre seriösa företag kunna sållas bort.

Bli delägare

Ett annat sätt att minska motståndet mot vindkraften är att släppa in lokalbefolkningen som delägare, menar Tommy Norgren.

– Vi vill ha ett kooperativt ägande så ofta det går. Som ägare blir man delaktig och känslan av att någon annan kommit in och skövlat minskar.

Föreningen vill också ha en förkortad tillståndsprocess. I dag kan det ta många år från en ansökan till slutligt beslut. Möjligheten att överklaga måste till exempel begränsas, tycker Tommy Norgren:

– Man ska inte kunna gå vidare med exakt samma argument. För att klaga i högre instans måste nya uppgifter komma fram, säger han och hävdar att en förkortad tillståndsgivning inte behöver urholka demokratin.

BERTHOLOF BRÄNNSTRÖM

Västerbottens-Kuriren 25 september 2007

Aspeå hembygdsförening ska inte agera i vindkraftsfrågan

ASPEÅ FÄBODAR är för väldigt många ett kärt utflyktsmål. Vid miljööverdomstolens huvudförhandling angående vindkraftspark på Gabrielsberget togs frågan upp hur man skulle skydda fäbodarna för störningar från parken.

Advokat Nils Ryrberg, som företräder Svevind AB, avslutade sitt långa anförande med att tala om att ordföranden i Aspeå hembygdsförening klargjort för advokaten att det inte alls var mycket aktivitet vid fäbodarna, utan bara ett par evenemang samt några ströbesök per år.

SANNINGEN ÄR att platsen är välbesökt, vilket visades med många foton från bröllop, födelsedagskalas, fäbodafton och gökotta. Samt många besök av skolor och universitet.

Man har kunnat räkna 1 500-2000 namn i gästböcker varje år!

Hembygdsföreningens ordförande tog för ett par år sedan tillsammans med övriga styrelsen ett beslut att hembygdsföreningen inte skall agera i vindkraftsfrågan.

Det fanns en hel del unga som lyssnade när Ryrberg fick basunera ut detta för honom positiva besked.

Det är allmänt känt att det flyttat in många unga i bygden till glädje för bland andra hembygdsföreningen.

DETTA OLYCKLIGA uttalande av ordföranden har redan lett till att flera överväger att lämna hembygdsföreningen. Tänk efter före!

BYGDENS FÖRYNGRING GENOM

EMANUEL SANDMAN

LINA KARLSSON

MATS-OLOF ADOLFSSON

AMANDA RYDBERG

Hembygdsförenings ordförande har ekonomiska intressen inom familjen av vindkraftanläggningen.

 

Västerbottens-Kuriren 20 juni 2007

repliken:
Inflyttning/föryngring är Nordmalings framtid – inte vind (20/6)

Enligt en debattartikel (2/6) anses vindkraftsprojektet på Gabrielsberget stå för framtidstro för vår bygd – två av de tre skribenterna har för övrigt egna ekonomiska intressen i projektet!
Vi är av en annan åsikt, det är inflyttning och föryngring som ger framtidstro för våra byar. Att vindkraftsparken och inflyttning skulle passa ihop har vi svårt att tänka oss. Under de senaste åren har många flyttat till bygden och det finns få hus lediga, många barn har fötts och bygden känns i allra högsta grad levande, till skillnad mot många andra små byar i Norrland.

Vi har svårt att se att denna positiva trend kommer att hålla i sig om vindkraftsparken blir verklighet. Vi tror att många som letar boende i framtiden kommer att välja en annan plats att bosätta sig på om vindkraftsprojektet blir verklighet.

En stor del av den nya generationen i våra byar är negativa till Svevinds projekt som vi anser vara ”luddigt”. Det finns inga ordentliga svar att få och mycket känns än idag oklart fast det har frågats om till exempel transporter, synintryck, ljus och ljud vid upprepade tillfällen.
Våra värsta farhågor i allra högsta grad är riktiga när vi ser den vindmätningsmast som satts upp på Gabrielsberget. Masten är 120 meter hög och 60 centimeter bred vilket kan jämföras med de planerade verken som totalt mäter 150 meter och är cirka 350 centimeter breda. Masten syns mot horisonten trots att den är betydlig smalare än de planerade verken. Tänk då på att masten står där ensam, det planeras för 40 verk och flera av dem mycket närmare byn än masten. Lägg till detta rörelsen av vingarna och hinderbelysningen.
Den som inte tror att detta kommer att upplevas som störande har nog inte förstått vidden av detta, ett av Sveriges största vindkraftsprojekt.

Med detta inte sagt att vi är emot vindkraft, det handlar inte heller om någon ”bara inte på vår gård” mentalitet som det påstås i den tidigare nämnda artikeln. Vi menar istället att det vore bättre att anlägga vindkraft längre bort från bebyggelse och på redan exploaterade platser. Det känns också viktigt att ta i beaktande att en del av dagens expertis börjar avfärda vindkraften och ser den som en störande och ej tillräckligt effektiv energikälla.

Här har vi valt att bosätta oss för lugnet, tystnaden, bygemenskapen, närheten till naturen och möjligheterna till ett brett friluftsliv. Bygden erbjuder en stor variation med älven, havet och fjället. Vi vill ha kvar den orörda naturen och en ren horisont. Hade önskan varit nattlig belysning och oljud skulle vi valt att bo i stan! Vi känner dock en stor framtidstro för vår bygd och hoppas få behålla den känslan – liksom att att få lämna över bygden till våra barn i samma skick som den är i idag.

Amanda Rydberg, Lina Karlsson, Mats-Olof Adolfsson, Emanuel Sandman, Fredrik Andersson,
Per Engman, Madelene Landby, Anna Eriksson, Patrik Rönnberg, Lars-Göran Nyström, Jimmy Nilsson, Kjell Lundark, Sara Johansson, Eva Lundmark, Jonathan Sandman, Åke Rossander,
Johanna Hörnlund, Caroline Rossander

Amanda Rydberg, 2007-06-20

Västerbottens-Kuriren 2 juni 2007

Vindkraft lyft för Nordmaling (2/6)

Motståndarna till vindkraftsparken på Gabrielsberget bygger till stor del sina argument på insinuationer, överdrivna eller felaktiga sakargument, förvrängningar av fakta och till och med personangrepp. Nu hoppas vi – och sannolikt den överväldigande majoriteten av invånarna i bygden – att projektet kan komma igång så snart som möjligt. Det skulle ge arbetstillfällen, framtidstro och mer (el)energi åt bygden.
Skriver Kjell Holmgren, Lögdeå, Erik Johansson, Aspeå och Jarl Löfgren, Mo.

Nordmaling hör till de få kommuner i landet där det praktiskt taget inte produceras någon elenergi. I vår kommun finns i dagsläget endast en elproduktionskälla – ett ganska litet vindkraftverk vid Järnäsklubb.
Kommunen är alltså beroende av ”import” av el utifrån, vilket i praktiken innebär vattenkraftsel från inlandet. Men el vill alla ha, även de som med näbbar och klor försöker stoppa etableringen av vindkraftparken på Gabrielsberget.
På hemsidan för Nätverket för Aspfjellets bevarande påstås att medlemmarna i princip inte är emot vindkraft. Tydligen är tänket att man gärna utnyttjar vindkraften bara den produceras någon annanstans.

Motståndarna till vindkrafts-parken på Gabrielsberget bygger till stor del sina argument på insinuationer, överdrivna eller felaktiga sakargument, förvrängningar av fakta och till och med personangrepp.
Motståndarna ondgör sig bland annat över att vindkraften kommer att innebära grävningar och sprängningar för fundament – men inte ett knyst av protester hördes i samband med de enorma sprängningar, bergkrossning etcetera som ägde rum i vår bygd i flera års tid i samband med byggandet av Botniabanan. Inte heller verkar man bekymra sig över det kommande bullret från denna järnväg eller det nuvarande bullret från E4.
Detta trots att ljudet från vindkraftparken kommer att vara försumbart jämfört med trafikbullret. Det är tveksamt om någon i området från sin bostad kommer att uppfatta vindkraftljudet överhuvud taget.

Vi menar att den kampanj som drivs av nätverkets företrädare mot vindkraftsprojektet är ensidig, vilseledande och i många stycken rent lögnaktig. Här är några exempel:
* Företrädare för Nätverket hävdar att byordförande ”beslutat över andras egendom” i samband med förmedling av information från Svevind. Påståendet saknar helt förankring i verkligheten.

* På hemsidan försöker Nätverket ge läsarna intrycket att i stort sett hela områdets markyta tas i anspråk och som slutkläm ställs frågan ”Blir det några martallar kvar?”
Även detta är helt grundlöst. Av de 700 hektar (7 kvadratkilometer) skog, berg och myrar som finns inom vindkraftsparkens yttergränser är det mindre än 5 procent av marken som påverkas av anläggningsvägar och anläggningsytor (vägar cirka 21 kilometer långa med 10 meters bredd ger cirka 21 hektar, uppställningsytor för 40 vindkraftverk om 2 500 kvadratmeter vardera ger totalt omkring 10 hektar).

* På hemsidan angriper Nätverket Svevinds miljökonsekvensbeskrivning bland annat genom att kritisera ett fotomontage där vindkraftverken ritats in på fotografier tagna från olika platser. Själva drar man sig emellertid inte för att groteskt överdriva synintrycken genom att på hemsidan rita in jättelampor på på vindkraftverken – lampor med 30 meters diameter!

* I vintras erbjöd Svevind bygdens fasta invånare totalt 1 000 000 kWh per år. Till ett symboliskt pris av 4 kronor erbjuds varje hushåll en leverans av el om 5 800 respektive 3 900 kWh per år beroende på hur nära vindkraftsparken man bor. Erbjudandet berör sammanlagt cirka 250 hushåll. Svevind får alltså för detta erbjudande in endast totalt 1 000 kronor.

Nätverket för Aspfjellets bevarande försöker nu få Svevinds erbjudande att verka tvivelaktigt genom att grundlöst påstå att Svevind skulle kräva in totalt 370 000 kronor från hushållen i bygden. Antingen har Nätverket missförstått Svevinds erbjudande eller så vill man missförstå!
Nu hoppas vi – och vi uppfattar att den överväldigande majoriteten av invånarna i bygden delar denna syn – att projektet kan komma igång så snart som möjligt. Det skulle ge arbetstillfällen, framtidstro och mer (el)energi åt bygden.
Kjell Holmgren
Erik Johansson
Jarl Löfgren

Kjell Holmgren 2007-06-02

 

Intressant att ni med flera hittar till vår lilla hemsida. Och att ni berättar om den i lokalpressen. Ni nämner inte att Erik Johansson har markarrendekontrakt med Svevind, han har egen vinning av att projektet genomförs. Men var på hemsidan hittar ni de  personangrepp som ni säger finns här? Ett sakligt yttrande om att någon har fel i sak eller har agerat felaktigt är inte personangrepp. Att nämna ett personnamn (som dessutom finns att tillgå i offentliga handlingar) är inte personangrepp – läs mera här.

Var finns de ”felaktiga sakargumenten”? Var hittar ni den ”kampanj som ni påstår är ensidig, vilseledande och i många stycken rent lögnaktig”? Har ni tänkt på att Svevinds ansökan i första omgången avslogs då samrådet inte skett på rätt sätt med berörda? Har ni tänkt på att Svevind då samrådde endast med vissa i byalagen – att samråd inte skedde med samtliga berörda, vilket är ett krav enligt miljöbalken? Vem, vilka såg till att andra uteslöts??? 

Hur vet ni hur vindkraftverken kommer att te sig nattetid då inte ens Svevind säger sig kunna redogöra för detta? Hade ni ens tänkt på att vindkraftverken kommer att synas även i mörker då ni 2003 fick projektet presenterat för er? Svevind nämnde absolut ingenting om blinkande röda lampor. Hade ingen påpekat att Svevinds förslag till detaljplan tillät kraftverk högre än 150 meter, så hade vi fått blinkande vitt ljus från alla 40 verken. Jämför med tv-masten i Vännäs!

Projektet ger två arbetstillfällen då det är klart och det lär bli tillrest kompetens. Under anläggningstiden behövs sprängare, schaktare, åkare osv. Har ni tänkt på att konsekvenserna kan bli 80 000 transporter förbi Lögdeå skola med 8 tons lastbilar (var 3:dje minut under arbetsdagarna) alternativt 27 000 transporter förbi skolan med 17 tons lastbilar med släp (var 20:e minut)? 

Vi tar med en skrivelse som gick till Svevind långt innan människor i byarna kände till projektet. Var finns mandat till detta? Hälften av närvarande markägare upplåter mark till minst ett kraftverk Projektet kommer att få långt vidare konsekvenser än, som det hävdats från projektets pådrivare, att påverka markupplåtarnas egendom. Andras mark påverkas negativt på flera sätt.

Likaledes påstås att ”byamännen” står bakom info från Svevind, utom från Nyland där man vet vad som gäller. För att kunna hävda att byamännen står bakom ett infoblad, måste samtliga hemmansägare vara tillfrågade om delägarförvaltning råder. Gick det till så? Att det dessutom på byastämman 2006 protokollfördes att ingen skulle uttala sig i vindkraftsfrågan utan att samtliga hemmansägare sammankallades, ställer inte infobrevet i bättre dager.

Och faktiskt vill Svevind ha 1000 kronor från varje hushåll som anmäler sitt intresse. 370 hushåll ingår i kretsen som får erbjudandet enligt Svevinds egen skrivning – se här. Det ger Svevind 370 000 kronor i kassan om alla hushåll accepterar. Erbjudandet är helt orealistiskt utformat. Även om vi inte överklagat skulle Svevind på inga villkor hinna producera el från anläggningen år 2008 som byastyrelsernas flygblad anger som villkor. Ledningsdragning ska förhandlas fram – Svenska Kraftnät har väl inte ens börjat, eller hur Kjell, Erik & Jarl?

 

Västerbottens-Nytt, regionalTV 18 april 2007

Kraftledningar klarar inte vindkraftsutbyggnad

Kraftledningarna från norrland till södra Sverige klarar inte kapaciteten när produktionen av vindkraftsel från norrland ökar. Hela stamnätet måste troligtvis byggas om.

Vindkraften är på frammarsch i norr. I Västerbotten planeras flera vindkraftparker, bland annat på Gabrielsberget i Nordmalings kommun.
När vidkraftparkerna är i full drift kommer det produceras el motsvarande flera älvar eller en lite kärnreaktor.

Att bygga ett nytt stamnät skulle kosta minst två miljarder kronor och det skulle ta fem till tio år innan det stod klart. Under tiden måste Svenska kraftnät, som ansvarar för drift och underhåll av landets kraftledningar att kompensera vindkraftsproducenterna med så kallade motköp, alltså att man bara betalar för den el som levereras.
– Det stora problemet är att bygga en ny ledning. Om det kommer mycket vindkraftsel från norr måste näten troligtvis förstärkas, säger Elisabet Norgren, handläggare på Svenska Kraftnät.

Ny Teknik 2007-03-15, 17:00

Vindkraft tappar mark utan nya subventioner

Den kraftiga utbyggnaden av svensk vindkraft kommer att stanna av. Det tidigare uppsatta målet om en elproduktion från vindkraft på 10 TWh år 2015 kommer inte att nås när effekten av energicertifikaten klingar ut.

Bildtext: 2004 utgjorde vindkraftsproduktionen 0,6 procent av den totala elproduktionen i Sverige. År 2015 väntas den stå för 4 procent av elproduktionen, men bara knappt 1 procent av den totala energitillförseln.

Det är en av slutsatserna i den långsiktsprognos för den svenska energiproduktionen och den svenska energiförbrukningen som den statliga energimyndigheten presenterade på torsdagen.

Energimyndigheten gör prognosen att det inte längre är lönsamt att bygga nya vindkraftverk när de inte får elcertifikat efter 2015.

Prognosen sträcker sig fram till 2025. Några vindkraftverk har då passerat sin livslängd. Därför stagnerar utbyggnaden om inte det nuvarande stödsystemet förändras.

– Men i så fall kan bilden bli en annan, säger Tobias Jacobsson, projektledare för långsiktsprognosen.

Systemet med elcertifikat, som innebär att ”grön el” subventioneras, infördes i maj 2003 och förlängdes förra året att gälla till år 2030.

Det har fått utbyggnaden av vindkraftsparker att ta fart. Från att ha producerat 1 TWh per år 2004 väntas vindkraften producera 7 TWh per år 2015.

Men sedan händer det ingenting, menar Energimyndigheten. 2025 är vindkraftsproduktionen inte större än 2015 på grund av att kvotnivån inom elcertifikatsystemet har minskat och gjort att elcertifikatpriset sjunker.

– Konsekvensen är att vindkraften blivit mindre konkurrenskraftig jämfört med andra elproduktionstekniker, skriver Tobias Jacobsson i rapporten.

Text: Lars Anders Karlberg

Lokalradion Västerbottens-Nytt den 27 mars 2007

Gabrielsberget får vänta till september

Vindkraftsparken på Gabrielsberget i Nordmaling kommer upp i Miljööverdomstolen först till hösten.

Målet beräknas ta en hel vecka i anspråk i september. Då avgörs det om Miljödomstolens beslut att säga ja till bygget står fast i den högre instansen.

 

Västerbottens-Kuriren 1 mars 2007

Skrotning av vindkraft ny miljöfråga

Vad gör man med vindkraftverk som tjänat ut? Frågan är högaktuell i Danmark som nu förnyar sin vindkraftpark. Men också i Sverige måste vi fundera på hur man bäst skrotar vindkraftverk.

-Frågan är definitivt inte försumbar, säger Fredrik Ardefors, vd på företaget Consortis Producentansvar AB som kartlagt problemet.

Han menar att priset för skrotningen måste med i kalkylen för nya vindkraftsprojekt. Frågan är viktig för bilden av vindkraft som miljövänlig.

-Ingen vill ju ha kvar övergivna anläggningar som står som monument och förfaller, säger han.

Skrotningen har hittills fått ganska liten uppmärksamhet, men nu börjar den diskuteras i branschen. Mattias Rapp, chef för branschföreningen Svensk vindkraft, tror att det äldsta svenska verken har tjänat ut inom fem-tio år.

-Vi har börjat tänka i de här banorna, säger han.

Dyrare till havs
Samtidigt byggs vindkraften ut med större och tyngre verk än tidigare, varav många placeras till havs. Det gör skrotningen dyrare.

Förutom betongfundament och elektronik består ett vindkraftverk i stort sett av metall i tornet och kompositmaterial med glas- och kolfiber i vingarna. Vingarna är utmaningen.

I Danmark, med betydligt mer vindkraft än vi, pågår en modernisering där kanske tio små, äldre vindkraftverk ersätts av ett stort. Det har gjort idéer om vettiga sätt att använda uttjänta vingar välkomna. Nyhetsbyrån Ritzau rapporterar att innovatören Jörgen Flindt Mikkelsen i Esbjerg har fått patent på en metod att skära ner vingarna i småbitar och sedan limma ihop dem till nya saker. En gångbro eller en flytgödseltank, till exempel.

– Så enkelt att vilken idiot som helst kunde ha kommit på det, säger Flindt Mikkelsen.

Vingar blir kattsand

Fredrik Ardefors berättar att nedmalda vingar även kan bli kattsand. Men grundproblemet kvarstår – återanvändningen av materialet löser inte vad man slutligen gör med det. Till sist kanske det ändå måste antingen förbrännas eller deponeras som avfall.

I kompositmaterial finns ämnen som måste bort ur rökgaserna vid förbränning. Bränningen ger också mer koldioxid till atmosfären. Deponering tar plats och medför risk för att giftiga ämnen lakas ur. En naturlig nedbrytning tar i storleksordningen 10 000 år.

Källa: TT

Insändare i Västerbottens-Kuriren 19 december 2006

Gå inte på Svevinds skambud!

I dagarna har det gått ut ett erbjudande från Svevind AB till de boende i byarna runt Gabrielsberget. Erbjudandet går ut på att de boende ska få ta del av årsproduktionen av el som den planerade vindkraftsparken där ska generera.

Den el som ska fördelas bland fastighetsägarna är sammanlagt en miljon kWh, med lite skillnader beroende på om du bor i zonen 3 km från parken eller i zonen 4-5 km från parken. En miljon kWh är hela (!) 0.33 %, det vill säga 3 promille, av den planerade årsproduktionen! För den enskilde fastighetsägaren rör sig detta om en besparing på mellan 50 – 100 kr/mån, beroende på hur många som anmäler sig. Om två hushåll anmäler sig får de då en halv miljon kWh vardera?  För att få ta del av erbjudandet ska fastighetsägaren, av någon anledning, först betala en engångsavgift på 1000 kr. Behöver Svevind kapital? Villkoren för att erbjudandet ska gälla är att parken ska generera energi år 2008 samt att parken ska gå under Svevind AB:s regi.

Vad händer med erbjudandet när de sålt projektet? Gäller det mot tredje man, dvs. företaget som köper projektet? Erbjudandet är på inga sätt förpliktande för Svevinds del! Är inte detta bara ett försök att köpa vår tystnad och få oss att inte överklaga miljödomstolen beslut?

Hur kommer det sig att detta brev är den första kontakt som Svevind AB har tagit med dessa fastighetsägare, som nu helt plötsligt anses berörda av projektet. Varför har Svevind inte tidigare haft samråd med alla dessa 370 hushåll då man nu tydligen känner till deras existens? Kan det vara så att man nu måste försöka köpa in några positiva till projektet?

Vår fråga är nu: ska vi verkligen sälja ut våra byar och vår livskvalitet och låta oss mutas till tystnad av ett tvivelaktigt företag som hittills aldrig gett oss anledning att lita på dem?!

                                                                                                                                                   Mats-Olof Adolfsson

                                                                                                                                                          Amanda Rydberg

två bybor som inte skriver på!

(Bild:mynt, sedlar, glödlampa)

Bildtext: Det erbjudande som Svevind gett dem som bor i byarna runt den planerade vindkraftsanläggningen på Gabrielsberget imponerar inte på skribenterna som menar att det handlar om småpengar som man inte ska sälja ut sin livskvalitet för.

Telegram i svensk press 2006-12-09

UMEÅ I Företaget Svevind får bygga 40 vindkraftverk på Gabrielsberget i Nordmalings kommun vid Bottenvikens kust i Västerbotten.

Miljödomstolen gav på fredagen klartecken för den omtvistade vindkraftanläggningen Men domen kommer att överklagas av boende i byarna intill.

Bygget har kritiserats av både fastighetsägare och renägare. Vilhelmina sameby har hävdat att 40 vindkraftaggregat kommer att påverka renarnas vinterbete negativt.

Den frågan har domstolen skjutit under en prövotid på två år. Under den tiden sker en uppföljning av hur renarna påverkas.

Miljödomstolen tillåter Svevind att bygga 150 meter höga vindkraftverk på berget. Vindkraftverken beräknas kunna producera minst 300 miljoner kilowattimmar, vilket motsvarar 12 000 eluppvärmda villor.

Flera närboende och fastighetsägare har satt sig emot projektet med hänvisning till för hög bullernivå. De anser dessutom att platsen är olämplig, eftersom Gabrielsberget är ett naturskönt och opåverkat naturområde. Redan på fredagen förklarade föreningen Bevara Gabrielsberget att man tänker överklaga domen till Miljööverdomstolen.

Flera myndigheter, bland annat länsstyrelsen, Energimyndigheten och Boverket har tillstyrkt tillståndet (TT)

Insändare i Västerbottens Kuriren den 18 november 2006

Ger vindkraften billig el?

TV8 SÄNDE för ett par veckor sedan en programserie som hette Spänt läge. Fyra personer som representerade bland annat miljö, näringsliv och natur talade om olika energikällor på ett mycket tydligt sätt, kanske på grund av att inga politiker med egenintressen deltog.

Efter en mycket intressant belysning av olika alternativ,  så var alla ense om att vindkraften är det i särklass dyraste alternativet!

Ren men dyr och inte alls miljövänlig! Orsaken till detta vill exploatörerna icke nämna i sina informationer till markupplåtarna och absolut icke till allmänheten i övrigt. Vad då? Jo, om inte den statliga subventione­ringen fanns så skulle inga vindkraftverk byggas. Den förra regeringen hann ju precis förlänga tiden för denna subvention, och det är ju också förklaringen till projektörernas panik att sätta i gång byggena.

NI som kallas till informationsmöten angående planerade byggen: Be om svar på vem som i slutändan får be­tala räkningen? Sanningen är att du och jag får betala via elräkningen! Be om klara besked om vägdragningar, elledningar, samt begär att man visar datoranimering. Det är ju konstigt att Vägverket, Banverket med flera kan visa dylika helt naturtrogna filmer men icke vindkraftbolagen, trots att det rör sig om mångmiljardprojekt!

Varför icke miljövänligt? Jag undrar vad Piteborna tycker om att få 500 stycken 200 meter höga vindkraftverk i sin närhet? Granberget sex stycken, Hörnefors sex stycken, Gabrielsberget i Nordmaling 40 stycken 150 meter höga som ska fördärva ett 800 hektar stort orört myrområde Miljövänligt?

VISST ÄR vindkraft bra men den ska byggas där den behövs!

Jo, jag vet vad du tänker svara: En typisk sådan som låtsas tycka om vindkraft men bygg inte här! Då vill jag ge dig ett gott råd: Ring till Svenska Kraftnät och fråga vad det kostar att bygga dessa jätteledningar söderut. Och förresten vi här i norr producerar redan tre gånger så mycket energi som vi konsumerar! Varför skall man fortsätta att utarma vår fina landsända?

En liten parentes i slutändan: Jag läste någonstans att advokat Nils Ryhrberg som företräder bland annat Svevind, han är aktiv medlem i en förening som kämpar mot en vindkraftspark i Öregrundsgrepen. Va´ konstigt!

Det kan väl inte bero på att han har sin sommarvilla där?

STOPP OCH BELÄGG!

Insändare i VK 30 maj 2006

Ta bladet från munnen i Nordmaling

VÅR SAMMANHÅLLNING angående protesterna mot en vindkraftspark på Gabrielsberget blir bara starkare. Vi är ungefär 500 Nordmalingsbor som skriftligen protesterat mot detta ingrepp i naturen, utan att fått något som helst stöd från någon politiker i kommunen.

Vi anser att utbyggnaden utgör ett brott mot Miljöbalkens paragrafer. Inte nog med att naturen förfulas med anblicken av ett 40-tal mastodontpelare på Gabrielsberget, marken kommer dessutom att förstöras av de vägnät som kommer att genomkorsa området.

Vägar som skall bli minst sju meter breda och ytterligare ett antal meter för släntning Dessutom skall dessa vägar konstrueras för tung trafik, för transport av konstruktioner och olja.

VI ANSER att marken och området har ett större skyddsvärde som vida överstiger de eventuella samhällsvärden en Vindkraftspark på Gabrielsberget har.

Vi önskar att någon politiker vågar ta bladet från mun och uttala sig i frågan. Eller förekommer det intressejäv i utbyggnaden?

Alla borde vara intresserade av vad våra folkvalda politiker har för åsikt i denna fråga.

NÄTVERKET FÖR GABRIELSBERGETS BEVARANDE

 

Nu äntligen har Vilhelmina Norra sameby fått möjlighet att överklaga den detaljplan som antogs den 27 september 2004! Eftersom Nordmalings kommun handlade regelvidrigt och aldrig kungjorde sitt beslut, fick samerna inte kännedom om detaljplanens antagande och överklagade alltså inte till länsstyrelsen under de tre veckor man har på sig i ett sådant här ärende. Andra markägare och boende överklagade, men länsstyrelsen ansåg inte att kommunens miss var något att direkt anmärka på. Då samebyn fick kännedom om kommunens beslut skrev man till kammarrätten som nu gett dem rätt att överklaga. Redan i mars 2005 överklagades länsstyrelsens beslut av nästan 200 boende till regeringen. Ännu har inget beslut därifrån kommit. (webbred kommentar)
Västerbottens Kuriren 27 maj 2006

Sameby överklagar vindkraftverk

NORDMALING Vilhelmina Norra sameby överklagar till länsstyrelsen Nordmalings kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Gabrielsberget.

Samebyn betraktar området som ett viktigt vinterbetesland och vill inte se några vindkraftverk i området, enligt Malin Brännström, förbundsdirektör vid Svenska Samernas Riksförbund SSR i Umeå.

Det är den begränsade kunskap som finns om vindkraftverkens påverkan på renarna, som oroar samebyn.

Vinterbetesområdena är renskötselns flaskhals och om renarna med anledning av vindkraftverken skyr Gabrielsberget kommer det i stället att medföra ett högre tryck på övriga områden. Den oönskade följden blir att betet inte kommer att räcka till.

OWE FREDRIKSSON

Insändare VK 7 april 2006

Nu får det vara nog!

81 miljoner per år är subventionerna om vindkraftsparken på Gabrielsberget blir av. Dessutom har Mona Sahlin lovat sänkt energiskatt för vindkraft. Och allt detta ska vi elkonsumenter betala.

KILOWATT

Ystads Allehanda – nättidningen Publicerad: 03. Mars 2006 04:30

Vindkraften arbetar bara deltid

Vindkraften är en dyr och irrationell energiform som passar illa för att ersätta kärnkraften. Eftersom vindsnurrorna står stilla upp till 70 procent av årets timmar, måste deras el ersättas av kol- och oljeproducerad ström. Det skriver Bengt Lachmann, civilingenjör KTH, Ystad, i ett svar på Göran Ronstens debattinlägg i den 1 mars 2006.

Vindkraft i stor skala passar inte in i Sveriges elsystem, som till mer än 90 procent består av avgasfri vattenkraft och kärnkraft. Vindkraft arbetar deltid och kan därför aldrig ersätta kärnkraft, som arbetar fulltid. Vattenkraft och kärnkraft kan inte momentant stängas av och på, allteftersom vinden blåser eller inte, och el kan inte lagras. Vindkraften levererar bara 20 à 30 procent av tiden. Vindkraften måste till 70 à 80 procent stöttas upp med importerad kol- och oljekraft, som har mycket stora utsläpp av växthusgas, surt nerfall, övergödning och cancerframkallande sot.

Sveriges ambitioner vad gäller dessa utsläpp kommer att sprängas med en knall. Jämfört med drygt 90 procent av vår elproduktion med vattenkraft och kärnkraft – 90 procent som är avgasfria och billiga – är vindkraften dessutom oskäligt dyr och hårt subventionerad av skatter, till glädje för ett litet fåtal, men knappast för allemans hushållskassa.

Tänk dig följande framtid: 8 procent av Sveriges elenergiproduktion sker med vindkraft. Kärnkraftverk med motsvarande energimängd har stängts. Elkonsumtionen har fortsatt att stiga och vattenkraftens utjämnande kapacitet är uttömd.

Kärnkraftsverken producerade sin el under hela året – 8000 timmar per år. Vindfabrikerna kan bara producera sin el när det blåser – maximalt 3000 timmar per år. 8000 minus 3000 är lika med 5000 timmar. El under 5000 timmar med den stängda kärnkraftens storlek måste till största delen köpas från utlandet.

Denna mycket stora mängd el måste vara tillgänglig i den sekund, när det slutar blåsa och vindfabrikerna stannar. Man vet inte när. Inte ens väderprofeterna på SMHI vet det. Denna mycket stora mängd el kan inte alltid levereras när den behövs. Då blir det tyst och mörkt och kallt i stugorna och i våningarna.

Sanningen är att vindkraft inte kan ersätta kärnkraftverk. Väder och vind gör det omöjligt.

Vindkraften måste stöttas upp med mycket stor mängd importerad kol- och oljekraft som avger koloxider, svaveloxider, kväveoxider och sot, det vill säga växthusgaser, surt nerfall , övergödning och cancerframkallande sot.

Den gröna vattenkraften svarar för drygt hälften av vår el och utgör en pålitlig baskraft. När man talar om storleksordningar, som stängda kärnkraftverk innebär, plus en pågående stigande elkonsumtion, då räcker inte vattenkraften till för att stötta upp. Vattenkraft och kärnkraft svarar nu tillsamman för över 90 procent av vår elkraft. I Sverige finns inga stora reserver av lättillgänglig och snabb elkraft som kol-, olje- och gaskraft, som kan klippa in i det ögonblick vinden slutar blåsa och vindmaskinerna stannar.

Det finns en uttalad politisk plan att 8 procent av vår el skall komma från vindkraft och ersätta kärnkraft.

Detta innebär en årlig subvention med 6,24 miljarder kronor. Årliga utsläpp från tilläggs-el när vinden inte blåser i storleksordningen enligt följande: Växthusgas i form av 21 miljoner ton koldioxid, surt nerfall i form av 33 tusen ton svaveloxider, övergödning i from av 17 tusen ton kväveoxider, 3000 jättelika vindmaskiner på land eller, 1200 jättelika vindmaskiner längs kusterna.

Om vi, som regeringen vill, skall ha 8 procent av vår elektriska energi som vind-el, så måste vi samtidigt ersätta 16 procent el för att fylla vårt behov när vindmaskinerna står stilla. Denna ersättnings-el måste till stor del ske med import därför att motsvarande kärnkraft är stängd och avvecklad – vilket är motivet för vindkraften, och vattenkraften har inte sådana reserver – ersättnings-elen motsvarar i storlek 30 procent av vattenkraften.

De stora vinnarna blir vindkraftsägarna och utländska kraftbolag. De stora förlorarna är det svenska folket och den svenska demokratin. Detta är en centralt dirigerad plan. Lokal befolkning göre sig ej besvär – mer än betala.

 

Insändare i VK 24 februari 2006

Vindkraft   kan aldrig gå ihop ekonomiskt

I EN artikel i VK den 10 november reflekterar landshövding Lorentz Andersson över de ekonomiska aspekterna av de två vindkraftprojekt artikeln berör, nämligen ett havsbaserat objekt vid Holmögadd respektive ett landbaserat på Gabrielsberget.

Intressant nog konstaterar landshövdingen att länet producerar långt mer elenergi än vad som förbrukas lokalt, vilket medför att nytillkommande energi, oavsett energislag, måste skickas söderut. Detta gäller även sparad energi.

Genom att elnätet redan i dagsläget tidvis inte räcker till för distributionen blir konsekvensen av varje nytt energitillskott, eller elsparande, ökar anta1et dagar då nätet inte räcker till såvida vi inte satsar mångmiljardbelopp på att bygga ut stamnätet. Varje mil stamledning kostar uppemot 45 miljoner kronor.

ÄVEN RÄTT placerad vindkraft är extremt kostbar i förhållande till nära nog samtliga andra alternativ. Svensk basindustri, som direkt ser det ekonomiska utfallet av dyr elenergi i sina resultaträkningar, har tröttnat på avsaknad av svensk energipolitik och nyligen träffat avtal om cirka l0 TWh kärnkraftsel ifrån Ryssland – detta är i dagsläget ungefär 20 gånger mer än vad samtliga vindkraftverk i landet producerar. För enskilda skattebetalare finns inget sådant alternativ – det är bara att betala och att i ökande grad se jobben flyga sin kos.

PROJEKT SOM förläggs uppe hos oss, uppemot 100 mil från användarna drar därtill stora extra nätkostnader som måste betecknas som vettlösa. Denna insikt har redovisats av Svenska Kraftnät i många år, men har först på sistone infunnit sig hos Energimyndigheten som på sin hemsida nu säger att: ”Energimyndigheten förordar att vindkraftsutbyggnaden till en början främst sker i södra Sverige och till havs. För detta finns flera skäl.” Därefter anger man flera skäl, bland annat de höga nätkostnaderna och energiförlusterna.

Det förnuftiga va1et står alltså inte mellan pest och kolera, Holmögadd eller Gabrielsberget. Sunda ekonomiska principer leder till att inget av dessa projekt ska genomföras! Häruppe ska vi i istället satsa på ekonomiskt goda projekt sådana som är lönsamma och inte kräver starka subventioner. Dessbättre finns det många sparprojekt som har sådana egenskaper liksom exempelvis produktion av kraftvärme. Kvaliteten med denna typ av projekt är också att de har en reglerbarhet som vindkraften helt saknar, vilket medför att trängseln på det befintliga nätet blir avsevärt mindre.

Det finns en viss ekonomisk poäng när landshövdingen uttalar sig så starkt för Gabrielsberget: genom att han uppenbarligen redan tagit ställning för projektet behövs inga kostnadskrävande utredningar som grund för länsstyrelsens beslut – den tyngste beslutsfattaren är ju redan klar med sin åsikt! Länsstyrelsens handläggning kan förstås också göras med ett minimum av insatser. För att åtminstone ge sken av en rättsstat behöver nog frågan om tillståndsgivning stötas och blötas ett tag. Samhällsekonomiskt är båda vindkraftprojekten exempel på ruttna projekt.

MÅRTEN KENNEMAN

 

Västerbottens Kuriren 24 februari 2006

Vattenfall vill köpa vindkraftverk

LYCKSELE  Enligt Västerbottensnytt kan de tre danskägda vindkraftverken i Klimpfjäll komma att köpas upp av svenska Vattenfall. Vindkraftverken ingår i en större affär med det danska företaget Energi E2 som först måste godkännas av EU-kommissionen. Vattenfall vill även köpa åtta vindkraftverk i Ö-vik och tolv vindsnurror i Kalmarsund av samma företag.

Om affären går i lås blir Vattenfall ägare till nära 25 procent av de danska bolagen Energi E2 och Elsam. Europakommissionens besked väntas komma i slutet av mars månad.

Köpet ingår i ens större satsning på vindkraft från Vattenfalls sida. Idag kommer fem procent av deras el från vindkraft.

JAN JOHANSSON

Västerbottensnytt – Sveriges Radio

Blåsigare än väntat

Det blåser tillräckligt för att bygga ut vindkraft även i skogslandet. Vissa höjdlägen i inlandet har starkare medelvindar än väntat. Det visar de första vindkartorna över hela landet som nyligen presenterats.

Vindkartorna är en beräkningsmodell som utvecklats av institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Forskningsgruppen i Uppsala har gjort en beräkningsmodell som visar medelvindarna på olika höjd över marken på varje kvadratkilometer av Sverige. Först nu finns vindkartor över Norrlands inland.

Forskaren Hans Bergström som har arbetat med att beräkna vindarna säger att även om det generellt blåser mindre i norr än i södra Sverige finns det höjdlägen som har tillräckliga medelvindar för att utvinna vindenergi.

Norrlands inland är redan intressant bland vindkraftsbolag eftersom vindkraftverk möter mindre lokalt motstånd än vindkraftsparkerna gör vid kusterna.

Fjällen lokalt blåsiga

Även fjällen är blåsiga. På kartorna är de blåsigaste ställena markerade med rött. Kalfjället är ofta lika rödmarkerat som västkusten. Men det är stora lokala skillnader, säger Hans Bergström.

– På sjuttio meters höjd över kalfjället kan det blåsa mer än på öppna havet medan dalgångarna kan ligga i lä.

Insändare VK 2006-02-09

Dags att vakna Nordmalingsbor!

SVEVIND HAR lämnat in ny ansökan för att få bygga den största vindkraftsparken i Sverige på Gabrielsberget.

Vårt kommunalråd Ulla­Maj Andersson kunde inte med ord beskriva hur underbart det är att beskåda de vackra vindsnurrorna när hon landar på semesterparadisöarna. Om hon får som hon vill så kommer vi som inte har råd att åka till dessa öar att för lång tid framöver få beskåda eländet på hemmaplan.

Att pengar är roten till allt ont belyses med all tydlighet när en skara markägare för ett antal tusenlappar säljer vår vackra bygd till ett tyskt bolag som fullständigt skiter i vad vi tycker. Flera av markägarna har vid intervjuer i tv, radio och tidningar bedyrat att man gör detta bara för att vi får miljövänlig och billig el. Vad det gäller miljön så betraktas detta som mycket miljöfarlig verksamhet!

Området är cirka 800 ha och består till stor del av våtmark med myrar av klass 1 och 2. Dessa myrar anses av naturvårdsverket och ornitologerna som mycket betydelsefulla områden som bör skyddas för dylik påverkan.

På detta område tänker man bygga 40 stycken 150 meter höga vindkraftverk. Till detta behövs cirka 25 kilometer väg.

Varje fundament består av 400 kubikmeter betong samt 45 ton armeringsjärn. Verken av typ Vestas v 100 med en effekt av 120 MW väger 344 ton. I detta ingår 800 liter olja.

Hur många transporter med bil behövs för detta?

JAG HAR svårt att fatta att detta är miljövänligt och vad gäller ekonomin så är detta det dyraste sättet att producera el.

En fråga till kommunen: Har man informerat spekulanterna till Rödviksberget om vilken enastående utsikt man får om ett par år?

På varje mast kommer det att finnas tre stycken röda ljus och varje rotorblad, tre stycken, som sveper förbi gör att det blir en blinkning för varje passage. En enkel räkning visar att det blir många blinkningar per minut, timme, månad, år!

Efter 20-25 år ska allt detta skrotas och området återställas till ursprungligt skick. Vem ska stå för detta?

TILL SLUT en fråga till Svevind: Varför vågar ni inte göra en datoranimering som visar hur detta kommer att se ut i verkligheten?

De bildmontage som ni visat passar nog bäst i papperskorgen. Fråga Banverket eller Vägverket, de verkar kunniga på dylika datoranimeringar.

EN SOM INTE VILL ATT BARN ELLER BARNBARN SKA BEHÖVA TA HAND OM DETTA!

 

Klicka på länken nedan för att se inslaget i norsk TV om havsörnarnas död (kräver bredband):   http://www.sofnet.org/index.asp?lev=1431

2006-01-27

Fire havørner drept av vindmøller på Smøla

Etter at trinn 2 av Smøla vindpark ble satt i drift sommeren 2005, er det funnet fire døde havørner i vindparken. Obduksjoner viser at alle er drept av kraftige slag, og at kollisjon med vindmølle er eneste eller mest sannsynlige dødsårsak.

To av de fire havørnene var voksne og i forplantningsdyktig alder, mens en var nær fullvoksen. Den fjerde var en av ungene som ble klekket i et reir i vindparken i 2005. Fire døde havørner fra august til desember er et urovekkende høyt tall, særlig med tanke på at høst og tidlig vinter normalt skulle være en tid på året med lav aktivitet på havørn i tilknytning til reirplassene inne på Fast-Smøla. Hvis frekvensen av døde fugler blir like høy utover våren og sommeren, vil det raskt kunne få merkbare følger for hekkebestanden på Smøla.

Samtidig har andre undersøkelser i forbindelse med vindmølleparken vist at det er lav ungeproduksjon hos havørn på Smøla nå. Sammenliknet med data fra før vindparken ble bygget, er antall unger på Smøla halvert. I resten av Møre og Romsdal er derimot ungeproduksjonen på samme nivå som tidligere.

En reduksjon i havørnas hekkesuksess var forventet i konsekvensutredningen som ble laget før utbyggingen av vindparken på Smøla startet, men vi hadde ikke forventet så store tapstall av gamle fugler. Dette understreker at behovet for kunnskap er stort når det gjelder miljøkonsekvenser av vindkraft, og dette gjelder ikke bare for havørn. En rekke trua og sårbare arter blir jevnlig omtalt i konsekvensutredninger for nye vindparker i Norge, men det er ikke gjort noe for å øke kunnskapen om disse artene.

Hvis ungeproduksjonen hos havørn forblir så lav og dødeligheten blant voksne fugler så høy i årene som kommer, må det over tid forventes en betydelig bestandsnedgang av havørn på Smøla. Med et raskt tempo i planlegging og utbygging av vindmølleparker langs kysten i årene som kommer, kan det også bli merkbare endringer i bestanden for hele landet. Havørnbestanden har hatt en jevn vekst de siste årene, men vi vet ikke hvor store endringer i ungeproduksjon og dødelighet som skal til før denne trenden snur.

Til nå er det gjort lite for å undersøke hvordan havørn eller andre fugler vil forholde seg til vindmøller som settes opp i eller nær deres hekkeområder, og under hvilke forhold kollisjonsrisikoen vil være stor for hekkende og ikke-hekkende par. Det har heller ikke vært utført systematiske søk etter døde fugler i vindparken. Tre av havørnene er således funnet tilfeldig av ansatte ved Statkraft på Smøla, som har rapportert funnene til bl.a. NINA. Etter at disse funnene er gjort, har Statkraft som utbygger signalisert at de vil iverksette en bedre overvåking fra og med 2006 for å kunne øke vår kunnskap om slike forhold.

Et programinnslag om de døde havørnene på Smøla blir vist på ”Schrødingers Katt” på NRK1 torsdag 26. januar.

Kontaktperson i NINA: Arne Follestad, tlf.: 73 80 14 47/934 66 704 . Oppdatert 27.01.2006 / ksi

 

Västerbottens Folkblad 2006-02-01

Svevind ger inte upp vindkrafthoppet

Svevind ger inte upp.
Vindkraftparken i Nordmaling ska byggas.
En ny ansökan har lämnats in.
– Vi gjorde ett omtag i stället för att överklaga miljödomstolens beslut, säger projektledaren Mikael Kyrk.

Förra gången avbröts miljöprövningen i förtid eftersom Svevind ansågs ha brustit i handläggningen. Markägare och andra som berörs av planerna på en vindkraftanläggning har rätt till information och samråd. Miljödomstolen menade att Svevinds hantering inte nådde upp till lagens krav.

Större rotoryta
– Troligtvis hade en överklagan givit oss rätt, men nu gjorde vi ett omtag i stället. Projektet var redan gammalt, tekniken har förändrats och förbättrats sedan dess. Maskinerna är större liksom rotorytan. Den installerade effekten blir 120 megawatt istället för 80, säger Kyrk.
Därmed startar processen i Miljödomstolen på ny kula. Svevind lämnade in sin ansökan i slutet av förra veckan. Det är omöjligt att säga när huvudförhandling kan genomföras.

Tar lång tid
Remissrundor väntar där myndigheter, sakägare och Svevind ska säga sitt. Förra gången lämnade företaget in sin ansökan i november 2003. I augusti 2005 – nästan två år senare – inleddes huvudförhandlingen.
Klart är att Svevinds första optimistiska tidschema spruckit rejält. Bestämmelserna kring vindkraftprojekt är kända för att vara snåriga och tidskrävande, vilket den planerade anläggningen på Gabrielsberget är ett bevis för.

KRISTER STENLUND
090/17 01 74
krister.stenlund@folkbladet.nu

Insändare VK tisdag 17 januari 2006

Många vindkraftverk ryms på Tavelsjöberget!

HAR VINDENERGIINNEHÅLLET på Tavelsjöberget undersökts av MIUU i Uppsala? Det borde med all säkerhet rymmas minst 40 st verk med 3 MW effekt och en höjd av 150 m med ett källjud på 107 dB(A) samt en detaljplan på cirka 800 ha kring detta berg. Berget i Tavelsjö är ju redan planerat för en slalombacke, så några naturvärden torde inte finnas där. Men de flesta konsulter och så kallade experter inom vindkraftbranchen i Västerbotten bor ju så klart i byn Tavelsjö.

HEY BABERIBA

Örnsköldsviks Allehanda nättidning 2005-12-27 16:05

Jättelika vindsnurror på väg
Nya vindkraftverk är på gång igen utanför Husum .
Företaget Nordanvind vill bygga fem väldiga kraftverk vid havet ett par kilometer från Grundsunda kyrka.
Får företaget ja till sin ansökan kommer arbetet att påbörjas till våren.
Nordanvind kan dock räkna med motstånd från lokalbefolkningen.

Vindkraftverk tilltalar inte de fast- och sommarboende vid kusten norr om Husum.

De åtta kraftverken i Själnöhamn har vållat stora protester, framförallt på grund av ljudnivån.
Företaget Nordanvinds planer för ett par år sedan, att bygga fler vindkraftverk norr om Själnöhamn, orsakade också en proteststorm.

Nordanvind har haft olika förslag på placeringar av kraftverken, som dragits tillbaka, men är nu inne med en formell ansökan.

Företaget söker bygglov och miljötillstånd för fem vindkraftverk tre kilometer norr om Själnöhamn, längre norrut än de tidigare förslagen.
Och det är rejäla snurror man vill bygga – tornen upp till 100 meter höga och vingbladen upp till 45 meter.
Det innebär att de skulle bli långt mer än dubbelt så stora som snurrorna i Själnöhamn. De är 36 till 40 meter höga med vingblad på ungefär 20 meter.

När de nya snurrorna dessutom ska byggas på höjder, kommer vingbladen att nå en högsta höjd på närmare två hundra meter.

Enligt den ansökan om miljötillstånd som finns hos Länsstyrelsen ska kraftverken byggas minst tusen meter från närmaste hus och ljudnivån inte överskrida gränsvärdet 35 decibel.

Kraftverken skulle hamna ett par kilometer öster om Grundsunda kyrka och bli väl synliga därifrån.
Det tycker inte kyrkoherde Sten Bylin om:
– Gärna vindkraftverk, men de måste placeras så att de inte stör gammaldags kulturmiljö.
– Dessutom skulle de här kraftverken försämra möjligheterna till kustnära boende i området.

De boende kring närliggande Fanbyviken och i Utås har en intresseförening som tidigare kraftigt protesterat mot Nordanvinds planer.
Föreningen har ännu inte tagit ställning till om och i så fall hur den nu ska agera.
– Vi måste gå igenom ansökan ordentligt först. Men vår ståndpunkt är densamma som tidigare – bygg gärna vindkraftverk, men inte där det bor folk, säger ordföranden Roger Nilsson.

Enligt ansökan vill Nordanvind börja planera och utsätta för bygget till våren och vägbyggen och grundläggning ska ske till sommaren. Vindkraftverken ska sedan monteras upp och tas i bruk december 2006-februari 2007.

Ulf Häggqvist
0660-295590

Bildtexter:

SNURRIG KAMP. Företaget Nordanvinds planer på att bygga fem 100 meter höga vindkrafverk i Grundsunda kommer säkerligen väcka debatt. Vindkraftverket på bilden är bara 53 meter högt och ligger på udden utanför Gullviks havsbad.

IMPOPULÄRA. De åtta vindkraftverken vid Själnöhamn är synnerligen impopulära hos de kringboende. Framförallt har protesterna gällt den höga ljudnivån.

Insändare VK 25 november 2005

Svar till Fru Vind (insändare den 16 november 2005)

Ett nytt samråd har börjat i vindkraftsfrågan. Svevind får sannerligen stå med skammen som försökt att driva genom en jätteindustri utan att ha kontakt med oss som bor här nära det tänkta området.

I en insändare menar en ”fru Vind” att vi som bor i byarna inte kan dra egna slutsatser av vad som händer om 40 stora vindkraftverk byggs i vår närhet. Vi styrs av utsocknes menar insändaren. Skulle över 70 företag i Nordmaling och mer än 460 som undertecknat ett upprop mot kraftverken vara ledda av ”främmen falke”? Vi är inte allihopa hemmablinda utan värderar helt enkelt naturen vi har i vår närhet och boendet i glesbygd. Vi är många i bygden som förstår vad industrin för med sig i form av ökat buller, mörkerförstörelse, inkräktande på älgjakt och småviltsjakt, den orörda naturen som för alltid försvinner då mer än 20 kilometer vägar som är 7 meter breda byggs över myrar och hällmark – därför protesterar vi. Gamla Riks13 från Ava till Nordmaling är som bredast 6 meter.

Vi låter oss inte köpas av fagert tal om bygdemedel. Och varför skulle vi inte ta reda på företagets bakgrund och kunnighet då det gäller att bygga vindkraftverk på miljömässigt godtagbart sätt. Vem vill köpa grisen i säcken? Fru Vind kanske?

Vindkraftverken har nu ändrats till kraftigare saker med högre buller, större vingdiameter (100 meter) och med växellådor innehållande mängder med olja. Vad händer vid ett haveri? Såna här vindkraftverk brukar inte byggas på landbacken så det finns ingenstans att åka för att få höra hur mycket så stora vindkraftverk bullrar och stör. En tryckluftsborr ger ifrån sig 100 decibel, en matmixer 83 och vindkraftverken på Gabrielsberget kommer att vart och ett ge ifrån sig 103 decibel. En skoter ska hålla högst 85 decibel, alltså lägre buller än ett kraftverk.

Fru Vind verkar på sätt och vis ha en viss rädsla för påverkan utifrån. Att vara med sin tid innebär väl att vara öppen för andras åsikter och andras tankar. Inte all förändring är framåtskridande, inte all förändring blir till det bättre!!! Åsikten i trakten att vindkraft är bra just här, verkar styras med arrendepengar. Det är naivt att tro att en levande landsbygd, att framtiden och utvecklingen hänger på 40 vindkraftverk på Gabrielsberget. Vindkraftverken lockar knappast hit fler människor och ännu fler hus riskerar att stå tomma. Det är till syvende och sist vår boendemiljö, livsmiljö och landskapets utseende som gör om vi trivs och vill bo / bo kvar i en bygd.

L

Insändare VK 2005-11-16

Låt inte utsocknes bakåtsträvare bestämma i Lögdeåbygden!

EFTER ETT informativt och intressant samrådsmöte i Rundviksgården om MKV för vindkraftverken på Gabrielsberget insåg jag att vissa av de så kallade motståndarna inte har så mycket till sakargument att komma med, utan jagar detaljer i bolagsordningen med mera.

I stället för att komma med argument som är till gagn för miljön så fördes diskussionen på en låg nivå om aktiekapital och antalet an ställda och vem som avlönade dessa. Kritik är nyttigt ut men många argument höll en låg nivå.

Men värst av allt tycker att de med det största motståndet inte är bosatta på orten vilket gör att det blir svårare att se de fördelar som projektet ger. Vindkraften ger stora vinster i den globala miljön eftersom den ersätter fossila bränslen.

Den ger regionala vinster med ökad sysselsättning i samband med byggande och drift av anläggningen samt att det ger lokala vinster genom skatteintäkter till kommunen och bygdemedelspengar till bygden. Visst, den orörda miljön blir påverkad men det ger fler möjlighet att komma ut och uppleva naturen i detta område. Och visst det blir lite ljud vid skoterstugan, men är det att tänka på miljön att sitta på en skoter för att ta sig ut i naturen? Ett vindkraftverk är betydligt tystare och miljövänligare än den modernaste skoter.

DEN STORA vinsten för oss i Lögdeå-området är just bygdemedelspengarna. Om vindkraftparken byggs ut fullt ut enligt vad som angetts i MKV så skulle den bygdemedelsfond som bildas få 400 000 kr om år att fördela på föreningar och organisationer till intressanta projekt. En aktiv och levande bygd har nog större påverkan på inflyttning och huspriser än vad vindkraftverk i horisonten har.

Tänk bara vad föreningar som Hem och skola, Lögdebygdens intresseförening, Aspeå hembygdsförening med flera i dag väldigt aktiva föreningar skulle kunna åstadkomma för bygden om fick ett rikligt kapitaltillskott.

Låt inte nu dessa utsocknes bakåtsträvare med flera som är rädd att deras horisont förändras, de få dagar de är hit och tittar till sina ödehus, bestämma. Ska vi ha en levande landsbygd är det möjligheter till utveckling vi behöver och inte de utflyttades möjlighet att uppleva sin barndoms idylliska torpmiljö. Utvecklingen går framåt i Lögdeå, även om det går sakta. Vi lever inte heller i 1600-talets Don Quijote-skräck, utan det är 2000-talets utveckling mot en bättre levnadsmiljö både lokalt och globalt.

Fru Vind

Bildtext: Ska vi ha en levande landsbygd är det möjligheter till utveckling vi behöver och inte de utflyttades möjlighet att uppleva sin barndoms idylliska torpmiljö, skriver Fru Vind.

 

Västerbottens Kurirens hemsida november 2005

Mångmiljardsatsning på vindkraft

Vindkraften har tagit fart med hjälp av det höga elpriset. De närmaste åren ska det byggas vindkraftverk för 35 miljarder-40 miljarder kronor och det är kraftjättarna Eon och Vattenfall som står bakom det mesta.

Det finns flera skäl till att intresset ökat för vindkraften. Det höga oljepriset och EU:s system med utsläppsrätter för koldioxid har bidragit till att höja elpriset och därmed gjort vindkraften mer ekonomiskt konkurrenskraftig. De svenska elcertifikaten är också ett stödsystem som gynnar vindkraften.

-Vindkraften kommer nu i ett helt annat läge än den varit tidigare. Den tekniska utvecklingen har också gått framåt så man kan göra mycket större och effektivare vindkraftverk nu, säger Bo Källstrand, vd på branschorganisationen Svensk Energi där landets elföretag är medlemmar.

-Det finns stora planer för vindkraft nu men svårigheten är att få tillstånd. Att bygga dem på landbacken som är billigare är inte så lätt, för det finns nästan alltid en lokal opinion som inte vill ha dem. Till havs blir det dyrare men även där är det svårt att komma igenom alla myndigheter så det är flera projekt som har stoppats trots att intresset finns där.

Matthias Rapp, vd för vindkraftens branschförening VIP, Vindkraftens investerare och projektörer, bedömer att elcertifikaten som det viktigaste skälet till att vindkraften fått vind i seglen.

-Elcertifikaten är det absolut viktigaste men utsläppsrätterna har ju också ökat elprisnivån och det hjälper vindkraften, säger Rapp.

Rapp ser nu en lång rad storprojekt på vindkraft som snart ska vara igång och vara färdigbyggda inom fyra, fem år. Den största satsningen är Eons Södra Midsjöbanken, söder om Gotland, med 200 stora vindkraftverk med en effekt på 1 000 megawatt som kan producera tre till fyra terawattimmar. Kostnaden är tills vidare hemlig men Rapp uppskattar den till i storleksordningen 15 miljarder-20 miljarder kronor.

Kriegers Flak ligger i havet tre mil söder om Trelleborg. Där ska Vattenfall till 2010 bygga vindkraft på 640 megawatt som kan producera två terawattimmar. Kostnad: Elva miljarder-tolv miljarder kronor.

-Det är det största projektet som redan kommit riktigt långt, säger Rapp.

I Kalmar Sund ska Eon bygga Utgrunden 2 med 90 megawatt och 0,3 terawattimmar för 1,4 miljarder kronor. Vid Lillgrund utanför Malmö kommer Vattenfall att bygga 120 megawatt som kan producera 0,3 terawattimmar för 1,6 miljarder kronor.

Dessutom finns det fem större landprojekt i Norrland på sammanlagt 500 megawatt som ska producera 1,2 terawattimmar. De ska vara klara 2008 till en kostnad på omkring 5,5 miljarder kronor.

Källa: TT

VK nätet 2005-11-11

Fyra miljarder krävs för få vind i projektet

Vindkraftsprojektet på Holmögadd blir en investering på tre-fyra miljarder. Ändå blir finansieringen inte något problem. Det säger Göran Hallmans, en av initiativtagarna genom stiftelsen Stegen.

Holmögadd

– Blir projektet lönsamt ordnar det sig med pengarna, konstaterar han.

I går berättade VK om det stora vindkraftsprojekt som planeras för Umeås yttre skärgård. Ett hundratal vindkraftverk på Holmögadd och Grossgrunden samt i havet utanför.
Det är ingen tvekan. Stiftelsen Stegen tror på sin idé. Det understryker Göran Hallmans och han gör det med ett internationellt perspektiv.

– Nästa kamp kommer att bli om energin. Vi måste synliggöra energikällorna och då framför allt de förnyelsebara, säger han.

– Energiproblematiken är global, oavsett om vi är i Kina eller i Norra Sverige. Problemen är på sikt desamma.

Få politiker har fått veta

Hittills har Stiftelsen Stegen hållit en låg profil med att offentliggöra vindkraftsprojektet. Arbetet har fram tills nu handlat om att jobba ihop en organisation och ta fram en hållbar plan.Knappt någon politiker eller annan makthavare har hittills blivit informerad.

-I somras informerade vi däremot lokalbefolkningen på Holmön i tanke att ge dem tid att börja fundera över vår idé.
Ett förtydligande till gårdagens artikel i VK är att inga vindkraftverk planeras för Grossgrundens norra del. Endast den södra där det inte finns några stugor.
Det intryck som Stiftelsen Stegen har efter mötet med lokalbefolkningen på Holmön är att ingen ”räknar med” Holmögadd eller södra delen av Grossgrunden där vindkraftverken är planerade.

Tillhört försvaret

Försvarsmaktens mångåriga närvaro med bland annat landstigningsförbud har medfört att ingen längre ser öarna eller havet intill som tillgängligt.
I går var VK på Holmögadd tillsammans med en av projektets representanter, Kjell-Åke Söderberg. Mötet med Gadden är ett möte med karg natur samtidigt starkt påverkat av människan. På södra delen står den helautomatiska fyr som styrs från Sjöfartsverket i Norrköping.

Havet finns hela tiden inom synhåll. Vågorna hörs mot stranden. Holmögadd är en ödslig idyll mycket nära naturen.
Samtidigt syns också tydliga spår av det återställningsarbete som under några år pågått inför att ön än en gång ska bli civil. Nygjuten betong och jord som schaktats för att dölja, avslöjar att ön går in i en ny era.

Owe Fredriksson

Motala & Vadstena Tidning 2005-11-09

Nej till vindkraft i Tåkerns närhet


Det får inte byggas några vindkraftverk mellan Åbylund och Tåkern. Det blev resultatet efter att Miljööverdomstolen har behandlat ärendet.

Det var företaget Svevind AB i Umeå som ville bygga fyra vindkraftverk nordost om Tåkern. Verken skulle få en sammanlagd höjd på cirka 120 meter vardera.
Länsstyrelsen avslog företagets ansökan med motiveringen att vindkraftverken skulle störa landskapsbilden och att anläggningarna ligger alltför nära fågelsjön Tåkern. Den statliga myndigheten befarade att gäss som uppehåller sig på fälten i det aktuella området skulle påverkas negativt. Länsstyrelsen ville därför använda sig av försiktighetsprincipen och sade nej till en etablering.
Svevind överklagade länsstyrelsens beslut. Företaget pekade på att vindkraftverken producerar ren förnyelsebar energi, och kan avvecklas utan bestående skador på miljön. Svevind framhöll även att regeringen vill se en satsning på utbyggnad av vindkraft.
Miljödomstolen behandlade företagets överklagan. Domstolen fann att det finns ett mycket starkt allmänt intresse av att bevara natur- och kulturvärdena i området. Miljödomstolen tog också intryck av synpunkten att åkrarna utnyttjas av betande fåglar. Domstolen ansåg att vindkraftverken skulle innebära en för stor påverkan på natur- och kulturmiljön. Miljödomstolen avslog Svevinds överklagan.
Företaget drev ärendet vidare till Miljööverdomstolen. Men denna högsta miljöinstans beviljar inte prövningstillstånd. Därför står den tidigare domen fast och de fyra vindkraftverken får inte byggas.

Benny Ekberg

 

Radio Västerbotten 2005-09-10    09:56

Miljödomstolen i Umeå stoppar vindkraftsverk i Nordmaling

Motståndarna till vindkraft på Gabrielsberget utanför Nordmaling är glada i dag. Domstolen stoppar Svevinds planer på 40 vindkraftsverk på Gabrielsberget. Det skulle bli landets största vindkraftspark men domstolen stoppar planerna eftersom den anser att Svevind inte samrått med berörda parter, som miljöbalken kräver.

Robert Öhman, ordförande i Nätverket för Aspfjellets bevarande säger att företaget inte presenterat och informerat korrekt, utan kört på som i ”vilda västern”. Han tycker det är glädjande att domstolen avvisar Svevinds ansökan.

 

***

Västerbottens Folkblad 10 september 2005

Nej till vindkraft i Nordmaling

NORDMALING De slogs mot väderkvarnarna – och vann.
Miljödomstolen stoppar vindkraftparken i Nordmaling.
– Ett mycket glädjande besked, säger Robert Öhman.

Han är en av flera privatpersoner som engagerat sig mot projektet där företaget Svevind planerar för 40 vindkraftsnurror uppe på Gabrielsberget i Nordmalings kommun.
Utan tillgång till advokater och med hemmavävd juridik har Öhman och hans kamrater argumenterat och hävdat att Svevind handlagt ärendet på ett olagligt sätt.
´Igår fick de rätt.
Då beslöt Miljödomstolen i Umeå att avvisa Svevinds tillståndsansökan eftersom företaget inte har genomfört ett tidigt samråd med markägare och andra berörda på det sätt som miljöbalken föreskriver.

Obehaglig överraskning
Miljödomstolen anser att bristerna i förfarandet är så grova att de inte kan rättas till i efterhand. Huvudförhandlingen skulle ha fortsatt den 15 september, men i och med gårdagens beslut avbryts processen.
– Det känns väldigt bra att miljödomstolen lyssnade på oss. Vi har visat att Svevind begått felaktigheter och företaget har inte kunnat bemöta våra påståenden, säger Robert Öhman.
För Svevind blev gårdagens beslut en obehaglig överraskning. När VF pratade med företagets projektledare, Mikael Kyrk, i går eftermiddag hade han precis fått beslutet i sin hand.
– Jag måste försöka smälta det här och se vad beslutet innebär, säger Kyrk.

Kämpar vidare
Han är förvånad över miljödomstolens argument.
– Vi tycker att vi har följt de regler som finns kring tidigt samråd. Miljödomstolen har gjort sin bedömning, jag delar inte deras slutsatser, säger Mikael Kyrk.
I ett pressmeddelande skriver miljödomstolen att Svevind har möjlighet att genomföra ett nytt samråd och därefter lämna in en ny ansökan om tillstånd.
Kommer ni att göra det?
– Ja, spontant känns det så, säger Mikael Kyrk.
Robert Öhman är beredd att kämpa vidare.
– Vi har flera invändningar mot tillvägagångssättet, vi kritiserar bland annat Svevinds miljökonsekvensbeskrivning. Vi har inte bränt allt krut, säger han.
FAKTA
Detta har hänt:
* Företaget Svevind har projekterat för en vindkraftanläggning på Gabrielsberget i södra delen av Nordmalings kommun.
* Enligt planerna ska 40 vindkraftverk byggas. Om projektet genomförs blir det Sveriges näst största vindkraftpark sett till antalet snurror.
* Årsproduktionen el beräknas till 150 miljoner kWh, vilket motsvarar elkonsumtionen i 6 000 eluppvärmda villor eller hushållselen i 30 000 villor eller 75 000 lägenheter. Detta motsvarar hälften av den vindkraft som Energimyndigheten föreslår att Västerbotten ska producera år 2015.
* Kommunfullmäktige i Nordmaling antog med stor majoritet en detaljplan som möjliggör anläggningen. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som avslog alla protester. Länsstyrelsens beslut har överklagats till regeringen.
* Projektet prövas dels enligt plan- och bygglagen, dels enligt miljöbalken.

KRISTER STENLUND
090/17 02 12
krister.stenlund@folkbladet.nu

*

Västerbottens-Kuriren 10 september 2005

Brister i samrådet bromsar vindkraft

Miljödomstolen avvisar Svevinds ansökan om vindkraftverk på Gabrielsberget. Svevind har inte samrått med de berörda på ett riktigt sätt, anser domstolen.
– Vi har förlorat ett slag, men kriget är inte över, säger Mikael Kyrk, Svevind. 

Miljödomstolen avvisning av ansökan innebär att projektet faller på formalia. Enligt domstolen finns det ett antal brister i det tidiga samrådet, Svevind har inte samrått med de markägare på berget som inte skulle få vindkraftverk på sina ägor.
Beslutet är ett svårt bakslag för Svevind och projektledaren Mikael Kyrk är mycket besviken.
– Vi tycker att vi har gjort det vi har ålagts att göra, säger han.
Inom vindkraftsbolaget ska man härnäst sätta sig ned och fundera över hur man ska gå vidare.
-Det här är på intet sätt slutet för projektet. Det är inte för att det finns brister i projektet som det har fallit, säger Mikael Kyrk.

Stort jubel
Motståndarna jublade i går över miljödomstolens beslut. Mårten Kenneman i Nätverket för Aspfjellets bevarande är mer än glad.
– Om det inte vore så att jag skulle vara på älgpasset i morgon bitti så skulle jag ordna en ordentlig fest. Men ett par glas champagne får jag ändå truga i mig, säger han.
Mårten Kenneman anser att förnuftet har segrat nu när miljödomstolen har avvisat satsningen.
– Huvudsaken är att vindkraftverken inte blir av. Nu blir det svårt för Svevind att börja om, säger han.

Dyrt bakslag
Miljödomstolens beslut kommer bara sex dagar innan huvudförhandlingen i Rundviksgården skulle återupptas. Den 22 augusti inleddes den, och tanken var att den skulle pågå i tre dagar. Bland annat fick Mikael Kyrk, under sanningsförsäkran, redogöra för hur det tidiga samrådet hade gått till.
Men domstolen fick lov att avsätta fler dagar, med start den 15 september. Nu blir den inte av.

Väsentliga brister i samråd
– Bristerna i samrådet är så väsentliga att de inte kan rättas till i efterhand. Det innebär att domstolen avslutar målet utan att ta ställning i sak, skriver domstolen i sitt beslut,
Miljödomstolen säger att det inte finns några hinder för Svevind att göra ett nytt samråd, och en ny ansökan.
För Svevind kostar bakslaget stora pengar.
– Det har hittills kostat oss nära 2,5 miljoner kronor att producera pappershögen som är miljökonsekvensbeskrivningen, säger Mikael Kyrk.
Hans kontakter med ägarna i går visar på att de är helt inne på att arbeta vidare.

Nätverksfest
Motståndarna är dock övertygade om att Svevind nu kommer att backa, och de båda nätverken där motståndarna har engagerat sig planerar en fest.
– I oktober ska vi fira det här ordentligt, med en fest antingen i Ava eller i Aspeå, säger Mårten Kenneman.

CATARINA SAHA

*

Västerbottens Folkblad den 29 juli 2005

Många uppretade över nytt vindkraftverk

LÖGDEÅ     Klagomålen på de tänkta vindkraftsbygget på Gabrielsberget i Lögdeå fortsätter. Många är arga och uppretade, folk överklagar och protesterar. Ett tjugotal personer kräver att projektet ska avvisas på grund av bristfälligt tidigt samråd. Det hela har inte gått rätt till säger Stina W, en av de fastighetsägare på orten som inte anser sig blivit rättvist behandlad. Svevind anser själva inte att något fel har begåtts. Det är normalt att folk hör av sig och är uppretade. Så är det vid de flesta större projekt kommenterar Mikael Kyrk som är projektledare för det tänkta vindkraftsbygget. I slutet av augusti håller miljödomstolen huvudförhandling i frågan.

Jonas Andersson

23 personer, ägare till sjutton (17) hemman i Aspeå och Östra Nyland, har undertecknat en inlaga till MD med yrkande om avvisning av projektet bland annat på grund av felaktigheter i processen där exploatör, kommun och länsstyrelse ”mörkat” projektet i ett tidigt stadium. Hemmanen utgör tillsammans mer än 1500 hektar mark i på båda sidor om länsgränsen. Inlagan finns att läsa under knappen ”Miljödomstolen”/privatpersoner. Detta är INTE mycket väsen för ingenting, som inblandade parter borde förstå…

*

Insändare i VK lördag den 23 juli 2005

Kommunalrådet Ulla-Maj Andersson (s) bjöd in (VK 21 juli) Myresjöhus till Nordmaling. Nu får hon kritik för sitt uttalande.

Buller, lukt och damm

VI SER I VK Nordmalings Ulla-Maj Andersson som en färgstark vindmölla med utsträckta armar välkomna Myresjöhus att etablera sig i kommunen. ”Här får det bullra, lukta och damma” ler hon förföriskt, därmed som vanligt förgripande den process som regleras av miljölagarna.

”Här har folk aldrig protesterat mot etableringar” säger hon och ser verkligen ut att ha lyckats förtränga vindkraftsdebaclet på Gabrielsberget.

Den bästa lösningen är att Umeå får Myresjöhus i utbyte mot det stinkande krematoriet, som med fördel kan placeras i Nordmaling, där folk inte är så noga och aldrig protesterar.

Buller anses inte som något problem heller i Umeås kommunledning så det utgör inget hinder för etablering där.

ARGUS

*

Insändare i VK lördag den 23 juli 2005

Jag skäms över att bo j Nordmaling

JAG SKÄMS SÅ GRUVLIGT för att vara Nordmalingsbo när kommunalrådet Ulla-Maj Andersson (s) inte tänker innan hon öppnar munnen. Och jag känner mig arg och kränkt när hon gör idiotiska uttalanden på andras bekostnad. Man kan ju tro att alla Nordmalingsbor är pantade.

Var snäll och fråga oss Nordmalingsbor vad vi tycker om saker innan du påstår dig veta vad Nordmalingsborna gillar, tycker och tänker.

I intervjun i VK torsdagen den 21 juli 2005 sa du: ”Här finns industrimoget folk, här får det bullra, lukta och damma!” Industrimoget! Det var ju trevligt sagt, men resten? Här får det bullra, lukta och damma!?

Visst vill vi, i alla fall jag och mina bekanta att Nordmaling ska leva. Och det får mer än gärna komma hit en ny fabrik eller flera med arbetstillfällen som följd. Men inte i närhet av bebyggelse! Jag tycker och tror inte att någon här i Nordmaling tycker att det är särskilt trevligt med buller, lukt och damm i närhet till hemmet. Hemmet är en rekreationsplats där man vill få ha en värdig fritid. Inte någon form av tillfällig förvaring. Vad skulle du tycka Ulla-Maj om du hela tiden stördes av buller när du till exempel sitter ute med vänner och fikar eller att det hela tiden luktade illa av något industri utsläpp?

Jag tror inte att någon tycker att det är särskilt roligt. För att inte tala om damm när man just hängt ut tvätten på tork! Och sedan får man inte glömma taxeringsvärdet. Vad händer med det om man får en industri till granne? Då är det nog lika bra att flytta ifrån Nordmaling.

Nej du Ulla-Maj. Tänk efter innan du svarar på en fråga!

KRÄNKT NORDMALINGSBO!

Västerbottens-Kuriren torsdag 21 juli 2005

 

Nordmaling vill få husfabriken

Nu kastar sig Nordmaling in i matchen om Myresjös nya husfabrik och utmanar huvudkandidaterna Umeå och Sundsvall.

-Vi har allt som behövs, sä­ger kommunalrådet Ulla­Maj Andersson, som i går tillfälligt avbröt sin semes­ter för att skriva brev till Myresjökoncernens vd Mi­kael Olsson och marknadsföra sin kommun.

Kommunalrådet är smockfull av argument till varför småhustillverkaren ska välja Nordmaling som etableringsort för en planerad husfabrik i Norrland som ger 70-80 nya jobb.

Botniabanan

-Vi ligger i framkant, inte bara vad gäller kommunikationer utan också etableringar. Här finns en uppåt­gående trend, menar Ulla-Maj Andersson, naturligtvis medveten om att Nordmaling har goda möjligheter att motsvara Myresjöhus krav på god logistik.

Hon pekar på närheten till E4 och att orten snart också har Botniabanan in på knutarna. Med lastplats vid Botniabanans trespåriga mötesplats söder och under överfarten för väg 500 in mot Rundvik.

-Att Nyåkers pepparkaksfabrik flyttat sitt lager från Umeå och hit och bestämt sig för en produktionslinje till beror mycket på att det är lätt att ta sig in och ut i Nordmaling. Vi har pulsen.

Nästgårds lastplatsen finns också industrimark, liksom närmare Nordmaling mellan Resecentrum och Rödvikens camping.

-Vi har dessutom en industrilokal i konkurs, skivtillverkaren Lamiroc. Det är en stor fabriksbyggnad. Och man kan säga att hos oss behöver industrin inte trängas, här finns utrymme både att etablera sig och att bygga ut.

Ulla-Maj Andersson pekar också på det faktum att Nordmalings kommun redan har mycket träindustri och nämner Swelite samt Masonite och Rundvikssågen. Något som ger närhet till tillgången på träbaserade byggbalkar , fiberplattor och sågat virke.

Industrikommun

-Vi är i mycket en industrikommun. Här har folk aldrig protesterat mot etableringar. Och här finns industrimoget folk, här får det bullra, lukta och damma.

Kommunalrådet oroar sig varken får att arbetskraft inte ska räcka till, eller inflyttade inte ska finna i en bostad.

-Det är inte säkert de väljer att bo i Nordmaling, vi vill också se att omlandet lever så att vi kan skapa den service den behöver.

Att just Myresjöhus bygger husen på Rödviksberget och att hustillverkarens regionchef Berndt Rönnberg är en bygdens son som uppväxt i Mullsjö är små ess i Ulla-Maj Anderssons rockärm i spelet mot Sundsvall och Umeå inför Myresjöhus beslut i september.

Konkurrens

Men vad kommer parti- och kommunalrådskollegan Lennart Holmlund i Umeå att säga om den nya konkurrensen?

-Han brukar säga att det som är bra för Umeå är bra för kommunerna runt omkring. Så han borde väl säga att det som är bra för kommunerna runt omkring är bra för Umeå…

Benny Stiegler

090-15 12 14

070-689 27 13

stiegler@vk.se

*

 

  • stiegler@vk.se
  • Västerbottens-Kuriren 24 maj 2005

    Stort intresse att äga eget vindkraftverk

    Robertsfors      Runt Gabrielsberget, 55 kilometer söder om Umeå, organiseras motståndet mot den planerade vindkraftparken. Vid Granberget, lika långt norr om Umeå, samsas allt fler runt möjligheten att äga ett eget vindkraftverk.

    – På bara en dryg vecka har vi täckt in 30–35 av vårt behov för att förverkliga det här, berättar Lennart Brännström, ordförande i kooperativet Granberget Vindenergi. Vad som behövs för att Robertsfors kommun ska få sitt första verk för produktion av grön el är intressenter till 12 000 andelar à 2 350 kronor per styck och en leverantör av vindsnurran.
    – Att sälja andelarna blir inget problem, vi behöver 400 ägare då många företagare visat intresse, förklarar Lennart Brännström.
    Men därtill behövs förstås leverantörer till ytterligare elva verk och finansiärer till dessa. Runt 320 miljoner kronor ytterligare.
    Alla i ett paket  Tyskägda Svevind, som äger projekten med sex verk på Granberget och sex vid Bådahällan utanför Hörnefors, har nämligen valt att förhandla med tänkta leverantörer om alla tolv verken i ett paket. Bland annat för att klara sig med ett gemensamt servicekontor.

    – Före sommaren borde det vara klart, tippar Mikael Kyrk, projektledare vid Svevind.
    – Finansiärer har vi. Det är inget problem, tillägger han.
    Går affären i lås kan Granberget ha sex 110 meter höga vindkraftsnurror – tre norr och tre söder om vägen från E4 till Killingsand – tolv månader senare. Alla formalia är klara, och att byggnadslovet går ut 18 juni stör inte bilden. Ett nytt sådant är snabbt ordnat enligt Robertsfors kommun.
    – Några möjligheter att överklaga finns inte, säger Lennart Brännström.
    Spricker förhandlingarna är Granbergets Vindenergi, en kooperativ ekonomisk förening, beredd på vidare på egen hand för att förverkliga sitt egna verk.
    Tror på grön el    Här finns intresset för, och tron på, grön el som en framtidslösning för energiproduktion. I början av maj fick alla hushåll i Robertsfors ett erbjudande om att bli medlem i vindenergiföreningen , och som sådan erbjudas andel i ett vindkraftverk. Varje andel motsvarar leverans av 500 kilowatt per år, fem andelar är det minsta som säljs, 200 är maximum.
    – Den som köper andelar för 80 procent av sin energiförbrukning har utifrån normal bankränta tjänat in investeringen på 10–11 år, berättar Lennart Brännström.
    Livslängden för vindkraftverken beräknas till minst 20 år.

    BENNY STIEGLER

stiegler@vk.se
090–15 12 14

Förhållandena i Nordmaling, Gabrielsberget, och Robertsfors är olika. 40 vindkraftverk kontra 6 stycken. Nätverket för Aspfjellets bevarande har krävt att kostnader för andelar i vindkraftsanläggningen ska redovisas av Svevind. Inget svar ges. Till miljödomstolen hävdar Svevind att det är omöjligt eftersom investeringskostnaden inte är kända (beräknade till drygt 1 miljard kronor enligt tidigare uppgifter från Svevind). Vi tror att ett sätt att försöka få oss lokalt boende positiva till anläggningen är att locka oss med billig el genom skrivningar i MKB:n, men att det inte har någon verklighetsgrund. I Gabrielsbergets fall blir det troligare sålt till stort energibolag, varför inte av Vattenfall som köpte Öresundsprojektet.

*

Artikel i Västerbottens Folkblad 9 maj 2005

De tjänar på bygget

  1. Politikerna i Nordmaling har olika skäl att förorda en vindkraftpark på Gabrielsberget.
    En del tjänar pengar på projektet.

Minst två politiker har personliga motiv att applådera den anläggning som planeras på Gabrielsberget.
Berth Hägglund (kd), ledamot i kommunstyrelsen och ersättare i kommunfullmäktige och Anders Jonsson (c), ersättare i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, äger mark på Gabrielsberget och tillhör de fastighetsägare som tjänar pengar på projektet om det blir verklighet.

Deltog inte
Enligt Svevinds nuvarande planer kommer politikerna att få två respektive fyra snurror på sina marker.
Av ett sammanträdesprotokoll från ett möte mellan Svevind och olika markägare f ramgår att markägarna får 50 000 kronor per snurra i resningsavgift samt 20 000 kronor per snurra och år. En av markägarna bekräftar uppgörelsen för VF.
– Det är inga konstigheter i detta. Jag är politiker, visst, men jag har inte deltagit i några beslut som rör vindkraftanläggningen. När besluten fattades gick jag ut, annars hade det varit jäv, säger Berth Hägglund.
Samma sak gäller för Anders Jonsson, han har inte deltagit i omröstningar kring vindkraftsparken på Gabrielsberget.

”Ett beställningsjobb”
Ett argument när Nordmalingspolitikerna godkände detaljplanen för Gabrielsberget är att vindkraftparkens utformning harmoniserar med den vindkraftpolicy som Nordmalings kommun tagit fram.
Motståndarna protesterar.
– Ett beställningsjobb, säger de.
När vindkraftspolicyn klubbades av kommunfullmäktige var planerna för Gabrielsberget redan långt gångna. Policyn antogs efter att Svevind tecknat kontrakt med berörda markägare och efter att kommunstyrelsens AU hade lämnat ett positivt förhandsbesked om bygglov.

Nästan alla sa ja
Detta har fått kritikerna att protestera. Deras slutsats är att formuleringar i policyn anpassades för att passa in på Gabrielsbergets vindkraftspark.
”Policyn ställer fler frågor än svar”, skriver 22 markägare i en inlaga till regeringen.
Kommunfullmäktige i Nordmaling antog detaljplanen för Gabrielsberget i stor enighet. En ledamot röstade emot – resten sade ja.
Länsstyrelsen har granskat Nordmalings kommuns hantering av vindkraftanläggningen på Gabrielsberget och godkänt arbetet. Ärendet har överklagats till regeringen.

KRISTER STENLUND
090-17 02 12
krister.stenlund@folkbladet.nu

*

Artikel i Västerbottens Folkblad 9 maj 2005

Fastighetsägare fick ingen information

  1. Nordmalings kommun var skyldig att upplysa vissa fastighetsägare om planerna på en vindkraftanläggning.
    De fick ingen information.
    Vindkraftbråket i Nordmaling

Plan- och bygglagen beskriver hur en kommunal planeringsprocess för olika byggprojekt ska gå till, kommunen måste bland annat samråda med vissa fastighetsägare som påverkas av projektet och hålla dem informerade.
Länsstyrelsen bedömer att Nordmalings kommun skötte samråds- och utställningsprocessen kring Gabrielbergets vindkraftanläggning på ett lagligt sätt men frågan är om detta stämmer.
I ett beslut där länsstyrelsen avslår alla överklaganden skriver tjänstemän att Nordmalings kommun skickade skriftlig information till berörda fastighetsägare och att dessa spårades med hjälp av en en förteckning från lantmäteriet.
– Påståendet grundar sig på information från Nordmalings kommun, säger länsstyrelsens chefsjurist, Håkan Törnström.
Granskade ni uppgiften?
– Nej, kommunen är en myndighet och man måste utgå från att de talar sanning, säger Törnström.

Fick inget veta
Länsstyrelsen har pekat ut fastighetsägare som i detta ärende kan betraktas som sakägare med rätt att överklaga kommunens beslut. Dessa hade rätt till skriftlig information under den kommunala samrådsprocessen men hävdar att de aldrig informerades.
Under resans gång fick en av sakägarna veta att detaljplanen skulle ställas ut, däremot upplystes hon inte om att detaljplanen antagits, vilket är en förutsättning för att kunna överklaga.
Övriga sakägare fick ingen information alls.
Länsstyrelsens beslut att godkänna kommunens hantering av vindkraftparken på Gabrielsberget har överklagats till regeringen.

Håkan Törnström vill inte spekulera i om länsstyrelsens beslut skulle ha blivit annorlunda om tjänstemännen hade vetat att fastighetsägare med rätt till skriftlig information blev åsidosatta.
– Betydelsen av detta får regeringen utreda, säger han.

KRISTER STENLUND
090-17 02 12
krister.stenlund@folkbladet.nu

*

Artikel i Västerbottens Folkblad 9 maj 2005

Kritiken synades aldrig

Det finns planer på en vindkraftpark på Gabrielsberget i Nordmalings kommun. Planerna upprör bybor i Aspeå med omgivning.

  1. 200 personer överklagade Nordmalings kommuns beslut om en vindkraftpark på Gabrielsberget.
    Länsstyrelsen avslog alla invändningar.

Vindkraftbråket i Nordmaling

Med några pennstreck avfärdade tjänstemännen merparten av alla missnöjda, många argument granskades aldrig.
Om anläggningen på det 220 meter höga Gabrielsberget byggs blir det en av Sveriges största vindkraftsparker. Snurrorna kommer att synas från långt håll men enligt länsstyrelsens tjänstemän hade endast några få personer rätt att överklaga kommunens beslut.

Är upprörda
Länsstyrelsens bedömning är att boende inom en kilometers avstånd från plangränsen kan överklaga kommunens beslut, de som bor längre bort måste finna sig i beslutet.
Många är upprörda. David Häggström är en av dem. Han äger Häggströms Modehus som ligger 2–3 kilometer från planområdet.
– Länsstyrelsens resonemang är så puckat att det inte finns. Hela horisonten kommer att vara täckt av vindsnurror. Självklart påverkas fler personer än de som bor en kilometer bort, säger Häggström.

Äpplen och päron
Länsstyrelsen lutar sig bland annat mot ett ärende som Regeringsrätten avgjorde 1992, där ägare av fritidshus belägna 550 meter från fyra planerade vindkraftverk inte bedömdes ha juridisk rätt att klaga.
– Man kan inte jämföra äpplen och päron. Det beslutet rörde fritidshus, här påverkas permanentboende, säger David Häggström.
Länsstyrelsen hänvisar också till bygget av den 300 meter höga tornbyggnaden Scandinavian Tower, där personer som bor 1 500 meter bort inte hade rätt att klaga.
– En enormt dum jämförelse. Ett landmärke i en stad kan inte jämföras med 40 vindkraftverk uppe på ett berg på landsbygden, säger David Häggström.
Peggy Lerman är fristående juridisk konsult och expert på miljöbalken, hon var tidigare chefsjurist på Boverket med inriktning bland annat på frågor som rör byggande och boende.
Enligt henne kan man inte tvärsäkert säga att länsstyrelsens slutsatser är korrekta. Beslutet att avslå protesterna mot kommunens detaljplan har överklagats till regeringen, därefter kan ärendet hamna hos regeringsrätten.
– Först när ärendet avgjorts i en högre insats vet vi om länsstyrelsens tjänstemän gjorde en rimlig avvägning, om en kilometer räcker eller om det kanske ska vara en mil, säger Peggy Lerman.KRISTER STENLUND
090-17 02 12
krister.stenlund@folkbladet.nu

*

Västerbottens-Kuriren 11 april 2005

Han slåss vidare mot vindkraftverken

AVA

Ljudnivån från den tänkta vindkraftsparken på Gabrielsberget är just nu ett ärende för regeringen. Utslaget därifrån kan bli avgörande för om miljardprojektet någonsin blir av i sin helhet.

Men Avabon Mårten Kenneman, som ifrågasätter de bullerberäkningar som redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen och som fått länsstyrelsens gillande, tror också av ett annat skäl att han slipper 40 vindkraftverk som grannar vid fritidshuset.

– Jag tror inte projektet blir verklighet på grund av ekonomin.

Drygt en miljard

Företaget Svevind AB har talat om en affär på drygt en miljard kronor.

Det är pengar som företaget planerar att ta igen genom att sälja den färdiga lösningen till i första hand lokala finansiärer.

I Robertsfors, där företaget planerar bygga sex vindkraftverk, har en ekonomisk förening bildats, men bygglovet går ut i juni.

Mårten Kenneman, som dagligen ägnat några timmar för att stoppa vindparken nästgårds hemmet och fritidshuset alltsedan projektet blev känt i augusti 2003, har idag pärm efter pärm med information. Runt vindkraft i allmänhet och runt Gabrielsberget i synnerhet.

Det handlar om tidningsartiklar från hela landet, överlag kritiska sådana. Plus överklaganden, expert och myndighetsutlåtanden.

De handlar om allt ifrån förstörd utsikt över närmiljön, störningar i friluftslivet, risk för bullerstörningar och att el från vindkraften är dyr och opålitlig.

Synliga

Att kraftverken kommer att synas råder ingen tvekan om. De blir närmare tre gånger så höga som den mast på 55 meter alla förbipasserande kan se från E4. Och de kommer dessutom att placeras 24 till 44 meter högre upp. Vackert eller störande? Smaken avgör.

– De får tre fasta sken, och varje gång rotorbladen snurrar ska dessutom ett ljus blinka. Det blir 3 600 blink i minuten det. Värre än tivoli, säger Mårten.

Mest aktuellt nu är oenigheten om tänkbara ljudnivåer. Miljökonsekvensbeskrivningen säger att på 600 meters avstånd underskrider nivån maximalt godkända 40 decibel (dB). Mårten Kenneman å sin sida hävdar i sin överklagan – med stöd av inhyrd ljudexpert – att beräkningsmetoden innehåller oklarheter.

  Kuperat

– Man har beräknat nivån för helt plan mark, men här är det kuperat. Och överallt än i Nordmalings kommun håller man sig med plus, minus fem decibel för att vara säker.

Kenneman ska enligt beräkningar få 39,6 decibel vid sin ensamliggande stuga, fem över vad som godkänts för planlagt fritidsbebyggelse.

Aspeå fäbodar hamnar på 38,3 dB och byamännen där tillhör också de som överklagat.

BENNY STIEGLER

090-15 12 14

070-689 27 13

benny.stiegler@vk.se

*

Experter varnar för högre olycksrisk

Vindkraftmotståndarna har fått ny vind i seglen sin kamp.

Nu hävdar expertis att olycksrisken är stor och t vindkraften hittills sakat fler dödsolyckor än kärnkraften per energienhet.

I en debattartikel i Dagens Industri nyligen riktade Marian Radetzki, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, och Anne Debeil och Lars Myrén, säkerhetsexperter i Belgien, skarp kritik mot den energiform regeringen bestämt att satsa rejält på.

22 dödsolyckor

Trion skriver bland annat att mellan 1975 och 2003 har vindkraften i Holland, Tyskland, Danmark och USA orsakat 22 dödsolyckor. Olyckor inträffade under fjolåret i bland annat Calais, Dunkerque och Zeebrugge.

Det handlar om stora pjäser. Då det gäller Gabrielsberget talas i miljökonsekvensbeskrivningen om verk med en totalhöjd inklusive rotorblad på 150 meter.

I stormigt väder kan torn lossna eller vika sig och 50-metersvingar med en vikt på flera ton flyga iväg 100­tals meter.

De tre nämnda experterna har beräknat kostnaden för dödsfall och skador på människor och egendom för vindkraften till 4 miljoner kronor per producerat terawattimme (l TWh =1 000 000 000 000 wattimmar).

Kärnkraften lägre

Att jämföra med knappt en miljon kronor per TWh för kärnkraften.

I storm eller vindstilla väder är vindkraft för övrigt ingen energikälla alls. Sveriges idag cirka 700 vindkraftverk producerar idag 0,7 TWh.

Det kan jämföras med SCA:s nya sodapanna vid Östrandsfabriken i Sundsvall, en investering på 1,6 miljarder kronor, som beräknas ge ett energiöverskott motsvarande 0,5 TWh.

BENNY STlEGLER

*

Gabrielsberget blir avgörande

Experter mot experter. Åsikter mot åsikter. Mitt i stormens öga sitter Mikael Kyrk, projektledare vid Svevind AB med ansvar för det planerade bygget på Gabrielsberget.

– En sak är säker. Skulle man inte kunna bygga på Gabrielsberget på grund av en viss ljudbild kommer man inte att kunna sätta upp ett vindkraftverk någonstans i Sverige, säger han.

Väl tilltaget

Kyrk hävdar apropå överklaganden angående ljudmätningarna att avstånden till närmaste bebyggelse är väl uttagna med tre kilometer till Ava by och en kilometer till Mårten Kennemans fritidshus.

– Kraven i Sverige är inte så hårda att det här inte skulle klara sig inom de gränser som finns. Oavsett hur man beräknar. Vi har använt oss av de program som finns och vi har gjort vårt allra bästa.

 

Upp till betraktaren

Vindkraftverken med 150 meters totalhöjd förfular miljön hävdar vissa kritiker.

– Det är upp till betraktaren, det är en känslofråga. Står du för att de producerar ren energi kan du kanske tycka att de ser bra ut. Föredrar man ett annat energislag, eller kanske inte vill ha det här på sin bakgård, då har man en annan åsikt. Jag kan inte säga att de har fel.

Massor av lampor och sken ger bilden av ett tivoli är en annan kritisk synpunkt.

– I dag finns teknik som gör att ljuset lyser rakt upp. Däremot finns inte vad jag vet teknik för att lampor ska blinka när rotorbladen snurrar.

Att verk som producerar mindre än 1,5 megawatt överför kostnader för service och underhåll till de små nätabonnenterna är ett annat orosmoment.

– Vi söker tillstånd för två megawatt och då är det den som äger som betalar.

BENNY STIEGLER

De planerade vindkraftverkens storlek i förhållande till klockstapeln i Nordmaling, till TV-masten i Ava samt till Scandic Hotel Plaza i Umeå.

FAKTA Ljud vindkraft

  • Vindkraftverk avger dels maskinella ljud samt aerodynamiska ljud vid rotorbladen.
  • För vindkraft tillämpas naturvårdsverkets riksvärden för industribuller. Värden som normalt inte bör överskridas.
  • Angivna värden är vid bostäder 50 decibel (dBA) under dagtid, 45 kvällstid och 40 på natten. Om ljudet innehåller rena toner är riksvärdet 5dBA lägre.
  • För planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med naturupplevelse är riktvärdet 35 dBA nattetid.
  • Decibel är en enhet som används för att mäta ljudtrycket. Enheten dBA innebär att mätningarna utförts med ett filter som sorterar bort frekvenser som det mänskliga örat inte uppfattar.

*

Västerbottens Folkblad 2005-03-24

Vindkraft i blåsväder

Häggströms befarar minskad försäljning och sämre turism

LÖGDEÅ Hitintills har sex överklagningar kommit in till regeringen som gäller vindkraftsparken på Gabrielsberget i Lögdeå.

Bygdens största företag, Häggströms Modehus med elva anställda, befarar sänkt försäljning plus minskat turistvärde för bygden.

Det är andra gången gillt som David Häggström ägare i tredje generationen till modehuset överklagar i ärendet.

Utanför affären skönjer man berget i dimman vid horisonten.

För David utgör Gabrielsberget rika möjligheter till naturupplevelser med bär- och svampplockning.

Turisterna viktigast

– I företagets marknadsföring har vi placerat Lögdeå på kartan. Inte minst gäller det ur turistaspekt säger David Häggström.

– Vad händer med de värdena om 40 gigantiska vindkraftverk placeras ungefär två kilometer från affären.

Han sticker inte under stol med att vår och sommar är företagets bästa försäljningsperiod.

– Klart vi får sänkt omsättning eftersom turismen är vår viktigaste kundgrupp under sommaren. Det blir säkert färre turister som följd fortsätter han.

Företagaren talar sig varm för Bullerby-mentaliteten som lockar nya invånare till byn, där man fortfarande bryr sig om hur det står till i grannhuset.

Kan splittra bygden

Häggström hyser förståelse för markägare som erbjudits sälja mark. Samt­idigt hyser han en viss oro för att frågan kan splittra bygden. Byggs vindkraftverken bedömer han att hela miljön ”förfulas”.

Vi får täcka upp för energibehoven i södra Sverige för att folket där nere inte vill ha vindkraft på sina tomter. Självklart inser han behovet av energi. Men varför går det inte att lägga anläggningen på några andra milsvida områden utan att riskera kollision med andra intressen?

Jag tror inte att vindkraften ger en massa nya jobb. Däremot blir det väl lite mer snöröjning.

MÖJLIGHETEN FINNS ATT BYGGA 40 VlNDKRAFTVERK

Kommunfullmäktige beslutade i höstas att anta detaljplan för Gabrielsberget som skulle göra det möjligt att bygga upp till 40 vindkraftverk på cirka 760 hektar mark, ungefär 1200 fotbollsplaner. Var och en byggs med navhöjd på cirka 100 meter. Rotordiameter: cirka 80 meter.

Byggs vindkraftverket kommer det att stå för ungefär hälften av länets energibehov 2015.   /webmasters kommentar: ska vara hälften av vad Energimyndigheten föreslår AC län att producera år 2015. Tilläggas kan att alla län inte bestämt sig för att följa Energimyndighetens förslag!/

David Häggström var en av dem som överklagade kommunens beslut till länsstyrelsen. Länsstyrelsen avslog överklagningarna.

Nu har ärendet överklagats till regeringsnivå. Det ligger hos miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet och väntar på ett avgörande.

 

”Häggströms kanske kan öka försäljningen”

Vindkraftverket kanske innebär möjligheter till mer försäljning för Häggströms, siar kommunalrådet Ulla-Maj Andersson (s).

Hon slår fast att det är ett företag som bygger vindkraftverken. Kommunen ser bara till att skapa möjligheterna. Fullmäktige tog detaljplanen med röstetalen 30-1.

– Vi avvaktar miljödomstolens beslut, säger hon.

På semester

Domstolen kommer troligen med förbehåll i ena eller andra riktningen. Men vad det skulle gälla är för tidigt att uttala sig om än, bedömer kommunalrådet.

– Fullmäktige trodde inte att anläggningen skulle innebära negativa konsekvenser på turismen.

Ansvarig handläggare vid miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet är på semester och återkommer efter påsk.

AGNE HÖRNESTIG

 

*

Notis VK 2 mars 2005

Mer motstånd mot vindkraftverk

NORDMALING Miljödepartementet har nu fått två överklaganden på länsstyrelsens avvisan av överklaganden mot Nordmalings kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för vindkraftpark med 40 vindkraftverk på Gabrieljansberget.

Samtidigt kommer en rapport från tyska energimyndigheten som dömer ut vindkraft som miljövänligt alternativ. Pengarna kan användas bättre för att bekämpa växthusgaser, säger rapporten.

Tyskland är med 15 000 vinddrivna turbiner störst i världen med denna energikälla.

Vindkraften är inte bara dyr, den är ineffektiv också påstår myndigheten enligt BBC. Det skulle kosta omkring 10 miljarder svenska kronor att länka den till det nationella tyska kraftnätet.

Den tyska rapporten säger vidare att med moderna filter i befintliga kraftverk, som drivs med fossila bränslen, kan utsläppen av växthusgaser minska nästan lika mycket.

BENNY STIEGLER

*

Insändare i VK 2 mars 2005

Vindkraften stänger värdefullt utflyktsmål

NU HAR länsstyrelsen avvisat nära nog samtliga överklaganden som Nordmalingsborna inlämnat med anledning av den tilltänka utbyggnaden av vindkraft på Gabrielsberget. I VK gavs ett referat av länsstyrelsens syn på saken och häpnadsväckande nog anser man från myndighetshåll att nästan ingen som överklagat har med saken att skaffa. Vi blir med andra ord inte så berörda av den kommande anläggningen att våra synpunkter är värda att betraktas! Så resonerar storebror.

En omständighet som irriterat många Nordmalingsbor är VK:s uppgift att skotertrafiken på Gabrielsberget kommer att förbjudas om planerna går igenom. Irritationen har närmast gällt att VK ställer upp som spridare av illvilliga rykten – allmänt anser man det nämligen som alldeles otänkbart att bygdens stora utflyktsmål ska spärras för vintriga aktiviteter.

Saken är bara den att uppgiften finns att hämta i den sökandes MKB. Här står nämligen punkt 5.6: ”skotertrafiken kommer att vara hänvisad till befintliga skoterleder då skoterförbud kommer att råda under perioden november – april de år då området används för vinterbete.” VK:s uppgift kommer alltså från den sökande själv och har därmed stor tillförlitlighet.

KORT SAGT är det alltså så att renarna inte tål både den mänskliga närvaron och vindkraftverken, och därför måste människorna flytta på sig.

Det finns ingen anledning att misstro motiven bakom skoterförbudet – det är säkert en fördel att renar och annat vilt slipper skotrarnas buller, steget från glammande barnfamiljer och knastret från grillbrasornas sprättande eldar. Det viktiga i sammanhanget är väl närmast att de som är för projektet är medvetna om konsekvenserna av sina beslut och tar ansvar därefter.

Att vindkraftsparkens dunkande och svischande ljud, som tillika pågår natt och dag skulle vara ett mindre miljömässigt problem för renar och annat vilt är däremot svårbegripligt. Vi vet ju alltför väl hur det plågar befolkningen i andra vindkraftsområden. Hos oss förväntas däremot inga problem, i vart fall inte i sådan grad att vår röst gillas.

DESS VÄRRE finnas det nog anledning att befara att älgar och Nordmalingsbor reagerar likartat – de röstar med fötterna och försvinner. Tillströmningen av nya Nordmalingsbor blir så klart också hämmad eftersom vår största boendemässiga kvalitet i dagsläget är just den orörda naturen, tystnaden och friden.

MK

Bildtext: Att ljudet från vindkraftverk skulle vara ett mindre miljömässigt problem för renar och annat vilt än skotertrafik är svårbegripligt, tycker MK.

*

Svenska Dagbladet publicerat 2005-03-01

Tysk vindkraft döms ut

Det är möjligt att bygga ut vindkraften i Tyskland med 20 procent till 2020, men leder till märkbart högre elkostnader. Den slutsatsen dras i en tysk rapport.

Dena, Deutsche Energie-Agentur, ett regeringsstött organ, anser att vindkraften inte bara är dyr, den är ineffektiv, skriver BBC. Det kostar omkring 1,1 miljard euro, omkring tio miljarder kronor, att länka den till det nationella tyska kraftnätet.
Tillgången till det nationella nätet är nödvändig om de förnyelsebara energikällorna ska nå det uppsatta målet 20 procent av all energi år 2015.
Det är möjligt att till ett mycket lägre pris minska utsläppen av växthusgaser nästan lika mycket med hjälp av moderna filter i befintliga kraftverk som drivs med fossila bränslen, hävdar Dena, som vill främja miljövänlig och förnybar energiproduktion. Tyskland har 15 000 vinddrivna elproducerande turbiner i drift och är störst i världen med denna energikälla.

I Storbritannien, som står inför en kraftig utbyggnad av vindkraft, är den officiella åsikten en annan. En taleskvinna för handels- och industridepartementet anser att den tyska rapporten inte kan översättas till de brittiska förhållandena.
– Storbritannien har tillgång till en av världens största vindresurser, säger hon.
Chefen för miljöorganisationen Greenpeace Stephen Tindale instämmer i den brittiska regeringens åsikt.
– Storbritanniens inriktning har sänkt kostnaden för vindkraft väsentligt de senaste åren, sade Tindale. Greenpeacechefen säger också att inte bara en stabil och riklig tillgång på vind skiljer Storbritannien från Tyskland. Londonregeringen har infört en prisgaranti som lett till billigare vindkraft. Dessutom har britterna ett lägre mål, tio procent av energin ska komma från vindkraftverk. Den tyska högre målsättningen vållar problem eftersom tillgången på vind varierar.

Brittiska vindkraftsmotståndare anser att den tyska rapporten bekräftar deras åsikt att skattebetalarna tvingas betala för en ”galenskap”.
– Gröna konsumenter i Storbritannien tror att de räddar världen. I själva verket straffar de andra konsumenter genom att påtvinga dem tre gånger högre elkostnader än nu, säger Angela Kelly som är chef för kampanjorganisationen Country
Guardian.
– Allmänhetens motstånd mot vindkraften växte snabbt när fakta om den blev kända och konsumenterna insåg att de skulle få ta hand om kostnaden. TT

*

Örnsköldsviks Allehanda 10 februari 2005

Värmepumpar och växthus­effekten

I ÖA 3 februari ondgör sig ”Observer” över ett påstående från Per Sundin om värmepumpars negativa inverkan på växthuseffekten. Frågeställningen är knepig men inte idémässigt svårtillgänglig. Ungefär så här ligger det till:

SEDAN LÅNG TID tillbaka är elnäten i Europa hopkopplade rent fysiskt, dvs. kraftanläggningar och abonnenter hänger ihop med ett allt finmaskigare nät. Under senare tid har vi även fått en ekonomisk hopkoppling som beror på att elmarknaderna avregleras; inom kort kan vi som enskilda konsumenter köpa el från exempelvis franska kärnkraftverk.

MARKNADSANPASSNINGEN medför att de elproducerande anläggningar som är igång vid ett givet tillfälle är de som genererar el till lägst kostnad för behovet ifråga. Följden blir att då efterfrågan på el ökar sker till­skottet via gradvis dyrbarare produktion. Genom att samhällena via beskattningar ser till att den sämsta produktionsformen ­ kolkondens – blir mest kostsam, blir konsekvensen att denna typ av kraftverk startar sist.

SLÅR MAN PÅ en strömbrytare någonstans startar alltså ett kolkondensverk oavsett om strömbrytaren befinner sig i Domsjö eller i Berlin! Att systemets konsekvenser ser ut på detta sätt är inte kontroversiellt – om detta är branschfolket överens.

Eftersom kolkondens i princip innebär att 1 kilowattimme el kräver 3 kilowattimmar primärenergi (kol eller möjligen olja) så har vi här samma utbytesreduktion som en värmepump har utbytesstegring!

För den som eldar olja och övergår till värmepumpdrift blir resultatet att miljöpåverkan blir oförändrad: vinsten hos pumpen svarar mot en motsvarande förlust hos elproducenten. Förändringen är alltså ingen alls med avseende på växthuseffekt och energiförbrukning.

FÖR DEN SOM värmer sitt hus med biobränsle, ved eller pellets, medför en övergång till värmepump ett ökat elbehov som genererar utsläpp av fossil koldioxid, det vill säga samma miljöeffekt som om övergången skett till oljeeldning!

DEN SOM VÄRMER sitt hus med el reducerar däremot sin miljöbelastning med ungefär två tredjedelar genom byte till värmepump.

I vårt avlägsna hörn i Europa tillkommer en del aspekter som rör kombinationen miljö och ekonomi. Viktigast är kanske det faktum att elnätet söder om oss tidvis ligger nära sitt maximala utnyttjande när vattenkraften ger full kapacitet. Det betyder att ny elproduktion inte bör förläggas här uppe såvida den inte har mycket starka miljömässiga och/eller ekonomiska fördelar.

I NORRLAND finns riklig tillgång på biobränslen, men vi bör paradoxalt nog inte elda pellets i vår landsända: kostnaden för att frakta 1 kilowattimme pellets (med fartyg) till Sydsverige är nämligen en bråkdel (cirka en tiondel) av vad det kostar att distribuera samma energimängd via elnätet. Pelletseldning i Sydsverige kan därmed avlasta annan ny och dyrbar elproduktion där nere. Hos oss bör vi främst satsa på att spara el så länge besparingskostnaden understiger kostnaden för nyproduktion.

Kanske förvånar det en och annan att produktionskostnaden för vindkraftel är väsentligt högre än kostnaden att spara el. Kostnaden är så hög att det varken miljömässigt eller ekonomiskt är försvarbart att bygga sådana anläggningar, inte någonstans i landet!

Kort sagt är de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna som sammanhänger med det europeiska energisystemet tämligen komplexa, vilket möjligen är en delförklaring till att den hittills förda energipolitiken ser ut som den gör.

Gunnar Eriksson

Bildtext: OFÖRÄNDRAT. För den som eldar olja och övergår till värmepumpdrift blir resultatet att miljöpåverkan blir oförändrad: vinsten hos pumpen svarar mot en motsvarande förlust hos elproducenten. Förändringen är alltså ingen alls med avseende på växthuseffekten och energiförbrukning, anser insändarskribenten. På bilden, en man som borrar för att installera värmepump i villa.

*

DAGENS NYHETER fredag 21 januari 2005

 Vindkraftvingar flög 200 meter

DANMARK. Ett vindkraftverk i Udby på södra Själland i Danmark miste på torsdagseftermiddagen sina vingar. Den anordning som ska bromsa propellerbladen fungerade inte, vilket gjorde att vingarna fräste runt i 800 kilometer i timmen.

Strax efter klockan 13 rycktes bladen loss och slungades ut över det omkringliggande landskapet. Propellerdelar spreds över ett område 200 meter runt om tornet.

Ingen person kom till skada. Polisen hade under dagen evakuerat de kringboende, rapporterar danska TV2 Öst.

-Vi har inte noterat några skador på kringliggande egendom, säger vice kriminalinspektör Ole Christoffersen till nyhetsbyrån Ritzau.

TT, KÖPENHAMN

*

Insändare i VK 29 december 2004

Nordmalingssemestern borta med vinden

VARJE SOMMAR har resan upp till Nordmaling och semestern i trakten av Ava varit något vi sett fram mot med glädje. Nu känns det som glädjen och njutningen håller på att tas ifrån oss. Vi har med förfäran följt debatten och informatio­nen hur kommunens natur skall förstöras av en vindkrafts­utbyggnad på Gabrielsberget.

Vi är trogna läsare av VK på vårt bibliotek här i södra Sverige och följer vad som händer. Vi har alltid föredragit människorna och naturen i Nordmaling, som vi sett som den stora resursen i kommunen.

Resor utomlands eller till överfyllda badstränder har inte lockat oss att byta mot de fina veckorna i Nordmaling.

Nu planerar till och med Häggströms Modehus att lägga ned verksamheten i Lögdeå.

Visserligen har vi närhet till andra modehus i våra hemtrakter, men ett årligt besök hos Häggströms har varit en tradition.

SER NI inte vad som håller på att hända? Vindkraftverk i en sådan bygd förstör inte bara naturen, den förstör också för människorna. Till vilken nytta?

Vindkraftsmonster av ofantlig storlek, som genererar lite mer ström till södra Sverige, än vad som går åt att transportera det till de landsändarna. Vad ska det vara bra för? På Gotland sade människorna ifrån om den stora vindkraftsutbyggnad som planerades, för att de ansåg att naturen och landskapet var viktigare. Dessutom ville man inte förstöra de turistintressen som finns på Gotland. Finns inte motsvarande intressen i Nordmaling?

Turister åker knappast för att titta på vindkraftverk. Vi kommer inte att göra det.

Därför anser jag att Nordmalings kommun förstör och saboterar våra möjligheter till en semester i en orörd bygd. Varför?

Trogen besökare

*

Insändare i VK 29 december 2004

Varför så rädda för några vindkraftverk?

JAG HAR länge tänkt skriva några rader med anledning av den mycket ensidiga vindkraftsdebatten som pågått i VK. Det gäller den planerade vindkraftsparken på Gabrielsberget. Det som till sist fick mig att fatta pennan var den märkliga artikeln i VK 8/12, där en företagsledare fick komma till tals. Företaget ligger 6-7 kilo­meter från den planerade par­ken, och uttryck som ”buller-i­byn känsla” och att man ”kommer att tappa kunder”, kan man ju bara skratta åt. Jag tror inte att kunder som är ute efter att ekipera sig, i första hand tänker på att få en naturupplevelse. Enligt vindkraftsbolagets miljökonsekvensbeskrivning kommer inte ljudet att störa de närmast bofasta i den lilla byn Ava. Där beräknas ljudnivån till maximalt 24 decibel, det vill säga mycket svagt vindbrus.

Jag har funderat lite över varför folk är emot detta. Delvis är det förstås avundsjuka över att markägare får ekonomisk kompensation för intrånget på deras mark. Sedan en grupp som är oroliga för ljudet och för att ”det ska se ut som ett tivoli på natten.”

SAMMA MÄNNISKOR som tycker så, nöjeskör skoter i området väldigt ofta och förpestar miljön med avgaser och stör andra som är ute i naturen för att få lugn och ro.

Sedan har vi en annan kategori som alltid är emot förändring och utveckling, och den andelen är nog lite större på landsbygden än på större orter, misstänker jag. De som är emot säger att det bra med vindkraft ”men varför just här?” Kanske för att det är på en plats där nästan ingen bor…

Det är ju så att vindkraft är en miljövänlig energikälla, och faktum är att vi håller på att förstöra vår jord. Vindkraft är trots allt ett steg i positiv riktning, och dessutom ger det jobb, vilket vi behöver. Nordmalings kommun har i alla fall förstått detta som röstat för vindkraft i Nordmaling.

Det är trist att många inte kan se saker i lite större perspektiv. Reser man mycket så lär man sig i alla fall inse hur otroligt bra vi har det i Sverige. Vi behöver knappt röra på oss för att få pengar till det mesta vi vill ha, vi har nästan obefintlig trafik jämfört med de flesta ställen på jorden, ochen relativt ren miljö. Har man inget jobb eller är sjuk får man ändå så man klarar sig, många har egna hus och bor väldigt bekvämt i denna mycket region. Men vi gnäller ändå på det mesta, vi är så bortskämda. Om vi är så rädda små förändringar så lär vi ju bli helt skräckslagna om något ”större” händer.

Norrlänningen

*

VK 8 december 2004

Modehusägare säger nej till vindkraft

NORDMALING   Häggströms modehus kan tvingas flytta delar av verksamheten om de planerade 40 vindkraftverken på Gabrielsberget blir av.
– Vårt koncept är byggt kring ”Bullerbykänslan” i byn. Nu blir det i stället buller i byn-känsla, säger ägaren David Häggström som skickat ett överklagande till länsstyrelsen.

Häggströms modehus har funnits i Lögdeå sedan 1922. Man har fått stor uppmärksamhet i tidningar i modevärlden och blivit vald till årets butik. Sedan företaget började synas allt mer har sommarmånaderna kommit att bli den riktiga högsäsongen för modehuset som är ett av Norrlands största.
– De senaste fem–sex åren har vi tredubblat vår omsättning i juli och det beror framför allt på turismen, säger David Häggström.
– Kunderna kommer tillbaka för att Lögdeå är personligt och charmigt, både kunder och försäljare fascineras av den orörda naturen vi har här.
”Vi tappar vår grej” Sedan han hörde talas om planerna på 40 vindkraftverk på Gabrielsberget strax söder om Lögdeå har han analyserat vad det kan få för effekter för hans affärsverksamhet. Det är inga muntra slutsatser.     – Vi förlorar vårt enda konkurrensmedel, vi tappar vår grej. Det är lite exotiskt med ett modernt märkesvaruhus nära orörd natur, i en liten by på landet. Vi har inte en chans att konkurrera med städer där det finns restauranger, flygplatser och puls, säger David.
Häggströms har 12 anställda och alternativet kan bli att delar av verksamheten etableras på andra orter i stället.
– Slår man ut våra naturvärden kommer vi på sikt att tappa turismen. Då blir det svårare att driva ett modehus vid sidan om storstäderna. Plockar man bort ramen kring vårt koncept, blir det svårt att utvecklas i Lögdeå.
Privat är David en av dem som tillbringar mycket av sin fritid kring Gabrielsberget.
– Jag är i området enormt ofta. Det finns säkert kunder som tycker jag är pinsam som går ut med det här, men jag står upp för vad jag tycker, säger David som överklagat kommunens detaljplan till länsstyrelsen.
– Att förlora tystnaden är förfärligt.

MONICA LUNDQVIST

*

VK 29 november 2004

Många mot vindkraftverk

NORDMALING Många har överklagat detaljplanen för vindkraftsutbyggnaden i Nordmaling.

I en av de sju överklaganden som lämnats in till länsstyrelsen finns en lista på 153 namn, de flesta kommer från människor som bor i närheten av Gabrielsberget nära byarna Aspeå, Lögdeå, Ava och Nyland.

Bakom listan står Nätverket för Aspbergets bevarande som placerat ut listor hos handlare i de berörda byarna. En av de engagerade i kampen mot vindkraftsutbygganden i Nordmaling är Ann Lindblom i Umeå.

– Ingen jag pratat med har sagt att man vill ha vindsnurror i närheten av byarna eller i kommunen. Detta är helt och hållet ett uppifrån-projekt, där flera kommunpolitiker har ett ekonomiskt egenintresse i saken.

Detaljplanen som togs i september kommer inte att börja gälla förrän dessa överklaganden har behandlats.

Frida Rothberger på länsstyrelsen säger att det kan kom­ma att ta längre tid än normalt på grund av att så många personer överklagat ärendet.

Först måste varje enskild person granskas. Den som överklagar ska ha ett giltigt skäl till detta annars måste han strykas från protokollet. Dessutom pågår det samtidigt en process i Miljödomstolen.

– Den ska vara avgjord innan detaljplanen kan godkännas, säger hon.

JAN JOHANSSON

*

VK 30 november 2004

Vindkrafts­parken på Gabrielsberget överklagas

NORDMALING 

Nordmalings kommun har inte följt lagen, när man tagit beslut om den planerade vindkraftsparken på Gabrielsberget. Det anser Bengt-Erik Hesse som överklagat ärendet till kammarrätten.

– Jag vill ha en översyn av själva processen, för att se om den har gått rätt till, säger Hesse.

Turerna kring den planerade vindkraftsanläggningen på Gabrielsberget en mil söder om Nordmaling, går vidare.

Kommunfullmäktige antog i september en ny detaljplan som tillåter att vindkraftsparken byggs inom området.

Nu har det första överklagandet nått kammarrätten. Bengt­Erik Hesse och Åsa Borgström vänder sig inte mot själva beslutet om att anta detaljplanen. Man vill i stället undersöka om kommunen verkligen haft tillräckligt på fötterna när man fattat beslutet.

Vill syna processen

-Ett så pass stort projekt som Gabrielsberget, kräver att vissa formalia uppfylls vad gäller samråd och dialog med folk som berörs. Jag vill att kammarrätten tittar på om det skett enligt lagstiftarens intentioner, säger Hesse.

-Överklagandet av själva detaljplanen ska lämnas till länsstyrelsen, men där tittar man i princip bara på de miljömässiga aspekterna av beslutet. Vi vill inte syna själva beslutet som sådant, utan helheten i den process som föregått det, säger Hesse som i övrigt inte vill kommentera ärendet.

Av överklagandet framgår dock att man är kritisk till åtskilliga delar som legat till grund för beslutet.

Saknar dialog

Kommunen har haft en bristfällig dialog med berörda parter, de sociala och ekonomiska konsekvenserna saknas mer eller mindre helt, trots att de skall redovisas, skriver Hesse, som också hänvisar till kommunens egen Agenda 21 plan.

Enligt den ska kommunen i öppen dialog med näringsliv, föreningar, ungdomar och kommuninnevånare komma överens, vilket först därefter ska resultera i planer, samt att medborgarnas delaktighet i samhällsplaneringen skall öka.

Dessutom har kommunens beslut inte tagits i laga ordning. Kommunen har inte följt de skyldigheter om kungöranden som finns i plan- och bygglagens femte kapitel, anser Hesse och Borgström.

Monica Lundqvist

070-641 50 22

monica.lundqvist@vk.se

*

Lördag den 6 november 2004 kl 10.30 hade Radio Västerbotten ett inslag om detaljplanens konsekvenser för bygden: http://www.sr.se/Vasterbotten/nyheter/lyssna.asp Klicka därefter på lördag 10.30. Inslaget går bara att lyssna på en vecka, fram till den 12 november.

*

VK 5 november 2004

Vindflöjel i vindkraftsfrågan

Folkpartist sade både ja och nej till vindkraftspark på Gabrielsberget

NORDMALING     Som kommunpolitiker sa Per-Lennart Björklund, fp, ja till vindkraftsparken på Gabrielsberget. Men som företagare säger han nej. Kommunalrådet Ulla-Maj Andersson, s, tycker det är ynkligt. Nu ångrar sig Björklund och säger att han borde ha reserverat sig mot fullmäktigebeslutet.
Det var i slutet av september som kommunfullmäktige i Nordmaling antog den detaljplan som möjliggör för Svevind att sätta upp 40 vindkraftverk på Gabrielsberget väster om Lögdeå. Folkpartisten Per-Lennart Björklunds partikamrat, Monica Hörnlund, ville att planen skulle avslås och reserverade sig mot beslutet när resten av kommunfullmäktige sa ja. Bland dem alltså Björklund.
Protestlista                      Detta trots att han redan då, som företagare i fastighetsbranschen, skrivit på en protestlista mot vindkraftsplanerna. Men nu har han alltså bestämt sig. Han vill inte ha någon vindkraftspark på Gabrielsberget.
– Jag ångrar att jag inte reserverade mig. Det var ett misstag att inte säga nej till detaljplanen. Men det är bara att konstatera att jag inte gjorde det, säger han.
Per-Lennart Björklund säger att han själv var med om att författa partikamratens reservation, men att han ändå först i efterhand kommit på att också han borde ha gjort det. Ändå tror han inte att de negativa konsekvenserna för byarna kring Gabrielsberget kommer att bli särskilt stora, om de 40 vindsnurrorna byggs.
Söderöver   – Nej, där är det ju mest vildmark, säger Björklund. Men min grundinställning är att vindkraftsverken ska byggas där elkonsumenterna finns, och det är söderöver. Därför borde jag ha reserverat mig. Det socialdemokratiska kommunalrådet i Nordmaling, Ulla-Maj Andersson ”fick en chock” när hon fick veta att Björklund skrivit på en protestlista mot vindkraftsplanerna, samtidigt som han röstat för detaljplanen.
– Ja, jag blev mycket överraskad, säger hon. Han har aldrig yppat något som helst kritiskt mot vindkraftsplanerna i fullmäktige, och så kommer det här.
– Det är ynkligt, säger Andersson som tycker att Björklunds partikollega Monica Hörnlund agerat betydligt ärligare.
– Hon yrkade på avslag i fullmäktige, och reserverade sig i enlighet med detta. Det är mycket mer rakryggat, säger Ulla-Maj Andersson.

– Per-Lennart Björklund har haft lång tid på sig att bestämma sig, och mänga möjligheter att säga ifrån. Det är svagt att agera som han gör, säger hon.
Björklund själv säger sig inte ha fått några andra kommentarer än kommunalrådets:
– Det är bara Ulla-Maj som sagt något. Men hon kastar ju jämt en massa skit, säger han.
BERTHOLOF BRÄNNSTRÖM

Det är inte endast Pelle Björklund (fp) som agerat motsägelsefullt.

Bo Westermark (v), skrev på yttrandet mot anläggningen som gick till Miljödomstolen i augusti. I fullmäktige i september röstade han JA till vindkraftsindustrin!

*

VK 3 november 2004

Protester mot Gabrielsbergets vindkraftspark

 

Tiden för att överklaga detaljplanen som tillåter vindkraftverk på Gabrielsberget har nu gått ut. Ett 40-tal personer står bakom de fem överklaganden som kommit till länsstyrelsen. Buller, otillräckliga utredningar, förstörda naturmiljöer och bristande information är några av argumenten.

För drygt en månad sedan beslutade Nordmalings kommunfullmäktige att anta den nya detaljplanen som omfattar 763 hektar mark på Gabrielsberget och som möjliggör att 40 vindkraftverk byggs. Tiden för att överklaga den nya planen har nu gått ut och länsstyrelsen har fått in fem överklaganden från sammanlagt ett 40-tal personer.

Ett överklagande kommer från ett upplevelseföretag som konstaterar att hela deras företagsidé med naturupplevelser i lugn och ro går förlorad om planerna blir verklighet. Företagarna efterlyser en utredning om hur anläggningen kan påverka såväl samhällsekonomin    som den sociala livsmiljön. Eftersom området har så höga naturvärden måste beslutet också strida mot miljöbalken, menar de klagande.

Sämre jakt

21 personer som tillsammans äger 16 skogsfastigheter har gått samman för att protestera mot att nyttjandemöjligheterna av markerna beskärs, att jaktmöjligheterna försämras och att rekreationsmöjligheterna inskränks. Boendemiljön och landskapsbilden förändras för alltid. ”Tystnaden tas ifrån oss” skriver fastighetsägarna som också tycker att informationen om projektet varit mycket bristande.

Dålig information

Även två sakägare som bor på annan ort men som har gör släkthus i området klagar över informationen. De har varken blivit underrättande om planerna eller beretts möjlighet att yttra sig. Ett annat överklagande tar upp    buller och den klagande menar att det inte finns tillräckligt bra utredningar om buller i detta projekt. Till stöd för detta finns också ett utlåtande från en bullerkonsult.

Bakom det femte överklagandet står Nätverket för Aspfjellets bevarande, totalt 14 personer. Nätverket har tagit upp 18 punkter med invändningar mot projektet, bland annat bortglömda remissinstanser, fel i informationsmaterialet, olycksrisker och utflyttning. Nätverket vill också få ytterligare fyra veckor på sig för att vidareutveckla sin talan och samla in fler underskrifter.

KRISTINA WALDENBORG

090-151208

kristina.waldenborg@vk.se

*

Västerbottens Kuriren den 27 oktober 2004

Vindkraft i länet döms ut

NORDMALING Västerbotten är inte intressant för vindkraft i nuläget. Inga tillräckligt bra undersökningar om vindenergiförhållanden har gjorts i länet, anser Energimyndigheten.

– Det här var det bästa som kunde hända oss. Vi har redan en ny undersökning, säger Mikael Kyrk, Swevind, som vill bygga 40 vindkraftverk på Gabrielsberget strax söder om Nordmaling.

Enligt Energimyndigheten är inget av de åtta nordligaste länen av riksintresse får vindkraft. Inga av länen har idag såkallade vindkarteringar, undersökningar som visar vindens energiinnehåll, av tillräcklig säkerhet.

Beräkningar

Därför finns heller inga förslag om riksintresseområden för exempelvis Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten. Däremot säger man att arbetet för länen bör återupptas när nya vindkarteringar är färdiga, samt att det pågår ett arbete vid Uppsala universitet med att förse hela Sverige med nya vindenergikarteringar efter nya förbättrade beräkningar.

”Tänkt rätt” 

På Swevind AB togs Energimyndighetens utlåtande emot med öppna armar.

– Den vindkartering de har beställt och tänker göra nu finns redan i vår miljökonsekvensbeskrivning. Den beställde vi från Meteorologiska institutionen i Uppsala långt tidigare, säger Mikael Kyrk.

– Det här visar bara att vi har tänkt rätt hela tiden. Vi har dessutom verifierat modellen med ytterligare två beräkningar. Det här är ett rent erkännande av vårt arbetssätt, säger Kyrk som inte känner sig orolig för att området ska bli utdömt vad gäller vindkraftsetablering.

Övertygad

– Jag är nästan hundraprocentigt övertygad om att Gabrielsberget kommer att bli en av de platser i Sverige som pekas ut.

Nordmalings kommunalråd Ulla-Maj Andersson, s, skräder inte orden när hon kommenterar Energimyndighetens utlåtande.

– Det är vansinnigt att de inte har skickat de här signalerna tidigare. Hur kan staten besluta om hur mycket vindkraft vi ska producera i Norrland, utan att ha undersökt om det överhuvud taget är lämpligt? undrar hon.

– Oavsett vad som sägs nu kan vi inte agera på annat sätt. Processen är igång och efter som ärendet ligger hos länsstyrelsen utgår jag från att man i konsekvensens namn fattar ett rimligt beslut där.

          MONICA LUNDQVIST

070-641 5022

monica.lundqvist@vk.se

Bildtext: Västerbotten är inte intressant för vindkraft, anser Energimyndigheten.

*

Dagens Nyheter 25 oktober 2004, publicerad 10.40

49 nya platser föreslås få vindkraft

På tisdagen pekade Energimyndigheten ut 49 lägen i 13 län runt om i landet som är riksintressanta för vindkraft. Platserna ligger framför allt i kustlänen och Vänernområdet.

 

Statliga Energimyndigheten har utrett vilka områden i landet som passar för vindkraft. De områden som pekas ut är länsvis:

• Blekinge, två platser
• Gotland, fyra platser
• Gävleborg, sex platser
• Halland, nio platser
• Jämtland, en plats
• Kalmar, fem platser
• Skåne, sju platser
• Stockholm, en plats
• Södermanland, en plats
• Uppsala, tre platser
• Värmland, sex platser
• Västra Götaland, tre platser
• Östergötland, en plats

Fjälltrakterna har efter hand ratats i planeringen, eftersom vindförhållandena inte kartlagts och naturvårdsintressena är starka. Därför finns inga förslag om vindkraftsutbyggnad i Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Inte heller i Jönköpings, Kronobergs, Örebro och Västmanlands län finns områden som är lämpliga för vindkraftsparker.

”Om riksdagens mål om ökad produktion av förnybar el ska uppfyllas är det väsentligt att riksintressen för elproduktion från vindkraft kan vägas mot andra riksintressen vid planering”, skriver Energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfeldt i en kommentar.

De andra intressena kan vara naturvård, friluftsliv, kulturmiljö, sjöfart och fiske.

”Att ange lämpliga områden för utbyggnad av vindkraft är ett sätt att stärka möjligheterna att nå riksdagens mål”, skriver Korsfeldt.

De föreslaga vindkraftsparkerna ger ett samlat tillskott på runt fem terawattimmar (TWh) el om planerna förverkligas i sin helhet. Det motsvarar ungefär 3,5 procent av den beräknade elproduktionen i år. Det är långt till målet i den långsiktiga energiplaneringen, där vindkraft väntas svara för tio terawattimmar.

Dessutom lär det bli strid om en lång rad av de områden som Energimyndigheten nu pekar ut.

Dessutom blir det strid om en lång rad av de områden som Energimyndigheten nu pekar ut. Längs bland annat blåsiga Bohuskusten kastar Energimyndigheten blickarna på tre lägen: Persgrunden i havet utanför Tanum, Brofjordens industriområde i Lysekil och Västra Tången på Orust. Bara Brofjorden accepteras utan protester.

– Nedlagda soptippar och industriområden brukar godtas. I övrigt blir det gärna bråk om vindkraft. Energimyndighetens lista kommer att manglas och bantas, sade Måns Hagberg, länsarkitekt i Västra Götaland, till DN häromdagen.

DN

*

VK 27 september 2004

Nej till naturförstörelsen på Gabrieljansberget

Det kanske blir eller känns fel att någon från de södra delarna av landet ska tala om för människorna i Norrland vad som är rätt eller fel.

Men förstå mig rätt. Som trogen semesterfirare i det vackra och fria Norrland kan jag inte låta bli att säga min mening innan allt är för sent. Stoppa utbyggnaden av vindkraftsparken på Gabrielsberget. Ännu en semester är till ända och som vanligt tillbringade vi delar av våra semesterdagar i trakten av Nordmaling och kusten utanför Ava. Som vanligt var vädret bäst här på den vackra Norrlandskusten. När jag satt ute bland skären och fiskade i somras på den vackra norrlandskusten såg jag framför mig som i en mardröm de tänkta vindkraftverken torna upp sig i horisonten. Hur kan någon ned någorlunda sunda känslor för naturen låta sig luras till att tillåta en vindkraftspark i den här miljön? De människorna måste vara blinda eller sakna förmåga att tänka klart eller så kamouflerar de den ytterst väl. Jag har vandrat i skogarna uppe på Gabrielsberget så jag känner markerna och miljön mycket väl. Undrar om de som fattar beslut i frågan någonsin har varit där?

Vi har både barn och barnbarn som vi fostrar i en anda av hänsyn och respekt för människor och miljö. Hur ska vi kunna förklara för dem att människor av kortsiktig snöd vinning eller kanske ren dumhet kunnat förstöra vår, er eller deras natur? Dessutom tror jag att barnen kommer att dumförklara vår generation som till och med var så kortsynta att vi trodde på idén om vindkraftverk i en vacker natur som en försvarbar utbyggnad.

Nej våga stå upp och säg nej till en vindkraftspark på Gabrielsberget.

Ola Nilsson, Nyköping

*

VK 25 september 2004

Vänta med beslutet om vindkraft i Nordmaling

Beslut har tagits i AU (arbetsutskottet) och kommunstyrelsen till ett ja för vindkraftsparken på Gabrielsberget. Nu ska beslut tas i kommunfullmäktige den 27 september 2004.

Statsminister Göran Persson uttalade vid riksdagens öppnande 14 september 2004 att land och havsområde, skall till år 2006 pekas ut för utbyggnad av vindkraft.

Vore det inte klokt att Nordmalings kommunfullmäktige att invänta besked om detta. Under tiden har AU och kommunstyrelsen möjlighet att besöka området och se vilka naturtillgångar som går till spillo. Vi ser fram emot att förnuftet hinner ikapp med dem.

Ingela och Mårten

Säger kommunen ja till detaljplanen och miljödomstolen fastslår att inga hinder föreligger, blir Gabrielsberget / Aspfjellet ett av de områden regeringen pekar ut som lämpliga för utbyggnad av vindkraft! Länsstyrelsen i Västerbottens län säger i sitt yttrande till detaljplanen att: ”Detaljplanens antagande bör avvakta…. Antagandet bör även avvakta regeringens tillåtlighet för verksamheten”. Läs

*

VK 8 september 2004

Ja till omstritt vindkraftverk

NORDMALING

Nordmaling öppnar dörrarna för vindkraftverken på Gabrielsberget i Aspeå.
Kommunstyrelsens arbetsutskott gav i går klartecken till förslaget om att anta en ny detaljplan som ger möjlighet till den omstridda vindkraftsetableringen i området.

Det blåser hårt kring den omstridda vindkraftsparken i Nordmaling. Byborna har delats i två läger, där känslorna svallar.
Däremot blev det ingen storm när kommunstyrelsens arbetsutskott i går tog ställning till det extrainsatta ärendet på dagordningen.
Eniga politiker De tre ledamöterna, kommunalrådet Ulla-Maj Andersson, s, Kerstin Sjöström, c, och Inger Israelsson, v, var rörande eniga om att förespråka en detaljplan som ger förutsättningar för en etablering av vindkraftverken på Gabrielsberget.     – Om det sen blir tre eller trettio vindkraftverk i slutändan, det vet vi inte. Vi har inte gått in på några detaljer. Det blir mer konkret när frågan ska upp i kommunfullmäktige, säger Ulla-Maj Andersson.
Lönsamheten ifrågasätts Enligt detaljplanens ursprungsförslag ska man skapa förutsättningar för en större vindkraftspark på Gabrielsberget. En park med upp till 40 vindkraftverk med en total effekt på 80 megawatt. Motståndarna menar att det inte finns någon lönsamhet i projektet och att elnätet inte kommer att klara av att transportera elströmmen från kraftverken. Dessutom finns i dag flera rekreations- och kulturområden i närheten av den föreslagna parken.     Förespråkarna hoppas på arbetstillfällen och att pengar från satsningen ska komma orten till godo.
Kommunstyrelsen ska säga sitt den 14 september och direkt efter arbetsutskottets sammanträde skickades den digra handlingen om planbeskrivningen ut till varje enskild ledamot i kommunstyrelsen. Där ingår också alla yttanden som inkommit under den tid man haft förslaget till detaljplan utställt.
Miljödomstolen– Där finns alla förslag till förändringar. Det här är en väldigt viktig fråga att läsa in sig på och ta ställning till, säger Andersson.     Vindkraftsärendet granskas för närvarande av Miljödomstolen. För kommunens räkning tas det slutgiltiga beslutet av detaljplanen i kommunfullmäktige och Ulla-Maj Andersson räknar med att den heta frågan ska finnas med på fullmäktiges dagordning 27 september.
MONICA LUNDQVIST

 

Notis i VK den 25 augusti 2004

Nya vindar kring vindkraften

NORDMALING De omdiskuterade, planerade vindkraftverken på Gabrielsberget i Aspeå är aktuella igen. Ärendet ligger just nu hos Miljödomstolen och Nordmalings kommun ville avvakta ett utlåtande därifrån innan man tog beslut om detaljplanen. Det visade sig bli ett moment 22.

-Tydligen gör inte Miljödomstolen något förrän vi har sagt ja till vindkraftverken i detaljplanen. Därför måste vi fatta någon sorts beslut om detta i kommunfullmäktige, förhoppningsvis den 27 september. Jag gissar att det sen kommer att ta ganska lång tid innan eventuella överklaganden är utredda, säger kommunalrådet Ulla-Maj Andersson, s.

Kommunen ska hålla ett offentligt möte om miljövänlig energi den 7 september när miljöminister Lena Sommestad gästar Nordmaling. Då kommer man också att informera allmänheten om alla turer i vindkraftsfrågan.

MONICA LUNDQVIST

Självklart tar kommunpolitikerna tillfället i akt och lobbar för den industri man så gärna vill ha då man fått miljöministern att närvara vid det seminarium om kalkning av försurad mark man inbjudit till.

Detaljplanen ska granskas enligt PBL, Plan- och bygglagen, Miljökonsekvensbeskrivningen enligt Miljöbalken. Ärendena löper parallellt och är inte beroende av varandra. Antas detaljplanen förbereder kommunfullmäktige genomförandet av industrin.
Träsnittet i rundeln är utfört av Carl-Birger Öhman 1980.Det föreställer Flaggberget i Aspeå. Under sommarhalvåret hjälps man, enligt tradition från 1920-talet, åt att hissa flaggan varje helg. Intill flaggstången ligger ett utsiktstorn. Allt av lagom höjd och mängd. Våren 2004 dök en 72 meter hög 3G-mast upp på Kvarnberget, strax till höger utanför bild.

Projektet på Gabrielsberget handlar inte om enstaka master utan om en av Sveriges största planerade landbaserade vindkraftsindustrier med upp till 40 stycken verk. Som referensexempel avseende höjder kan nämnas:

3G-masten i Aspeå är 72 m hög och står på Kvarnberget med högsta höjd är 53 m ö h.

Totalhöjd 125 m ö h.

Teracom-masten i Ava är 55 m hög och står på 175 meters höjd över havet.

Totalhöjd 230 m ö h.

Vindkraftverken Enercon E-66 är maximalt 149 meter höga, Gabrielsbergets topp ligger 220 meter över havet. (Är verken 150 m eller högre krävs vitt blixtljus från verken.)

Totalhöjd 369 m ö h.

 

Artikel i VK den 9 augusti 2004

Färre satsningar på vindkraft

86 vindkraftbyggen väntar på att startas i länet. Bara nio är klara.
Osäkerhet inför framtiden och långa handläggningtider har lett till att satsningen på vindkraft mer eller mindre har drabbats av stiltje.

Regeringens mål att vindkraften ska producera 10 Twh i Sverige till år 2015 verkar omöjligt. I dag producerar vindkraftverken bara 0,5 Twh – en blygsam mängd jämfört med de 64 Twh som vattenkraften producerar varje år.

Osäkert system Beslutet om att införa elcertifikat för att gynna förnybar el har delvis fått motsatt effekt. De vindkraftverk som redan byggts och är i gång tjänar på systemet. Men för företag som vill bygga fler vindkraftverk så har systemet inneburit osäkerhet. – Elcertifikatsystemet som det är uppbyggt i dag gäller bara fram till år 2010. Det skapar en osäkerhet, vilket leder till att banker är ovilliga att låna ut pengar till dem som vill bygga fler vindkraftverk. Handläggningstiderna är också på tok för långa, säger Gunnar Fredriksson, vd för branschorganisationen Vindkraftleverantörerna.
Han nämner exempel där det tagit upp till åtta år att få tillstånd av myndigheterna att bygga.
– I dag ska vissa ärenden behandlas av både kommunen, länsstyrelsen, miljödomstolen och regeringen. I vissa fall har det tagit tre år för regeringen att fatta beslut, säger Gunnar Fredriksson.
2001 kom det in 1 142 ansökningar för miljöprövning om att få bygga vindkraftverk i Sverige. 2002 hade antalet sjunkit till 308. I år ser det något bättre ut. Hittills har det kommit in 469 ansökningar.

Färre ansökningar I Västerbotten har också antalet ansökningar minskat. 2003 kom det in 111 ansökningar. Hittills i år har det bara kommit in 60 ansökningar. De flesta ansökningar ser inte ut att leda till vindkraftverk. Hittills har det bara byggts nio vindkraftverk. De flesta vid kustbandet. Vindkraft är i dag olönsamt om det inte vore för att den subventionerades via elcertifikat och miljöbonus.
Miljöbonusen för vindkraft på land tas bort helt om fem år och minskar successivt för vindkraft till havs. Det är också svårare att få tillstånd för vindkraft på land. Fler hänsyn måste tas till miljö och näringar.

Placeringen het fråga I Sverige vill man också politiskt styra var vindkraften ska vara. Energimyndigheten har tagit fram förslag på hur mycket vindkraft varje del av landet ska kunna producera i framtiden. Varje länsstyrelse ska sedan ta beslut om var produktionen bäst ska kunna placeras. Stora delar av fjälltrakterna kommer att undantas eftersom inga vindkraftverk ska byggas i naturreservat eller där det finns känslig miljö.
Ett pilotprojekt har också genomförts i Jämtland där ortsbor själva har fått komma med förslag om var vindkraften bäst ska placeras. De senaste åren har allmänhetens opinion mot störande master och vindkraftverk ökat.

ALLAN FJÄLLSTRÖM

070-535 29 99
allan.fjallstrom@vk.se

 

Insändare VK den 24 juli 2004

Det är dags för ny kärnkraftsomröstning!

VINDKRAFTEN, megaklotter i naturen. Det gäller även de fyrtio 140 meter höga vindkraftverk som planeras på Gabrielsberget i Nordmaling och som kommunledningen, mot en stor del av lokalbefolkningens vilja, vill ge sitt tillstånd till. De beräknas kunna producera 150 miljoner kilowattimmar per år. En i och för sig imponerande siffra, men inte jämfört med landets totala kärnkraftsproduktion.

Hälften av landets elproduktion kommer i dag från kärnkraften. För att ersätta all kärnkraft med vindkraft skulle det krävas 17 000 vindkraftverk med motsvarande produktion som de planerade verken i Nordmaling.

Även politikerna har förstått att detta är helt orealistiskt. Det kanske inte blåser alla dagar! Därför måste det alltid finnas annan kraft. Det är därför regeringen tvingats begränsa den planerade vindkraftsproduktionen till att motsvara cirka 15 procent av dagens kärnkraftsproduktion.

Man vill inte hamna i samma fålla som Danmark, där man stoppat all fortsatt utbyggnad av vindkraften, sedan den blivit för dyr. När det inte blåser krävs annan kraft för att ersätta vindkraften. Ersättningskraften, huvudsakligen producerad i kolkraftverk, släpper på ett år ut ungefär lika mycket koldioxid som alla bilar i Sverige under motsvarande tid.

I SVERIGE diskuterar man att utnyttja gas som ersättningskraft för vindkraften, när det inte blåser. Gasen är något mindre miljöskadlig än kolet, men den är fortfarande ett fossilt bränsle som ökar koldioxidbelastningen i atmosfären.

De planerade vindkraftverken i Nordmaling är jämfört med kärnkraften bara en droppe i havet. Den storskaliga satsning på vindkraft som fordras, för att ersätta denna mindre del av kärnkraften kräver dessutom, om en stor del av satsningen görs i Norrland, miljardinvesteringar i form av nya högspänningsledningar. Investeringar som inte betalas av vindkraftsproducenterna utan hamnar på våra elräkningar .

Kärnkraftsindustrin klagar inte på en eventuell nedläggning av Barsebäck två. Indus­trin får betalt av staten (via våra skatter och elräkningar) även för den el som Barsebäck två skulle ha producerat om kärnkraftverket inte lagts ned. Därav den segdragna livs­längdsdiskussionen.

MEN VARFÖR inte göra som våra grannar i Finland, i stället för ett otroligt slöseri med landets resurser genom nedlägg­ning av ett väl fungerande kärnkraftverk och en nedklottring av naturen med vindkraftverk, satsa dessa pengar på en fortsatt utbyggnad av kärnkraften?

Vad vill folket i Nordmaling? Vad vill svenska folket? Det är nu mer än tjugo år sedan vi folk­omröstade om kärnkraften. Då blev det i stort sett oavgjort. Dags för en ny folkomröstning? Denna gång om både vind- och kärnkraft.

Björn Wahlberg

 

 

ÖA – Örnsköldsviks Allehanda på nätet 2004-05-28

Filmad protest mot vindkraft i Fanbyn  

[ 2004-05-28, 15:54  ]

HUSUM. Nordanvind vindkraft AB planerar för ytterligare tre till fem vindkraftverk i Fanbyviken, i betydligt större format än de åtta som redan finns och närmare själva byn. Nu samlar ortsborna argumenten för att stoppa planerna, bland annat genom en film som distribuerats till politiker och makthavare.

nde i Fanbyviken. Snart hörs ett svagt susande ljud som till sist tar över idyllen. Motståndarna till nya vindkraftverk i Fanbyviken har lyckats med dramatiken och budskapet i sin kortfilm.
– Vi är inte emot vindkraft som sådan, bara vindkraft på korkade ställen, säger Björn Eriksson, en av filmmakarna.

INGET MOTSTÅND FÖRST
I dag finns åtta vindkraftverk i Fanbyviken, de stod färdiga år 2000.
– Då fanns det inget motstånd, snarare sågs det som positivt bland invånarna, säger han. Men året därpå ville samma entreprenör bygga ytterligare tio och då började folk reagera, de hade sett konsekvenserna. Vi kallade byborna till en diskussionsträff och gensvaret blev enormt.
De tio kraftverken planerades att byggas i närheten av själva byn, som i dag inte nämnvärt störs av de nuvarande verken. Motståndet bland byborna gjorde att planerna lades på is ett år, sedan minskades antalet till nio för att sedan stanna vid tre eller fem.

HÖG LJUDNIVÅ
ÖA har tidigare skrivit om protesterna från de närboende till de befintliga kraftverken.
– Men även vi som inte störs så mycket här i själva byn, störs av verken när vi rör oss ut mot Malnviken eller Själnhamn. Ljudet gör att vågornas kluckande inte hörs, inte heller plasket när tärnan dyker efter en fisk. Gränsvärdet för vindkraftverk ligger på 40 decibel, härute har det uppmätts till 42.
Motståndet till vindkraftverken ledde till att Utås-Fanbyvikens intresseförening bildades, främst för att stärka den sociala gemenskapen. Men i början var siktet inställt på att lära sig så mycket som möjligt om vindkraft.
– Vi insåg att det var flera komplikationer med de befintliga, främst ljudet, men också att de bara producerar cirka 60 procent av den kraft som utlovades vid bygget. Vi tycker inte att det ska byggas flera kraftverk innan problemen med de befintliga utretts ordentligt, säger Björn Eriksson.
De nya kraftverken som planeras blir också mycket större och många tycker att de blir ett ännu mer störande inslag i landskapsbilden.
Björn Eriksson anser att det finns ytterligare en aspekt på det hela.
– Vi behöver fler människor här i kommunen. Här finns oerhört attraktiva områden som lockar folk. Dessutom finns det ingen ekonomisk vinst för kommunen att göra – nya vindkraftverk ger inga fler arbetstillfällen, inte ens vid uppförandet som sköts av utomstående entreprenörer.

”RENA RAMA SNURREN”
För att försöka påverka politiker och allmänhet bestämde man sig för att göra en film, ”Rena rama snurren”, en sju minturer lång inspelning där idylliska sommarbilder kontrasteras mot kraftverkens ljud. Här hörs också en speakerröst som förmedlar de fakta som intresseföreningen tagit fram.
Ett antal samråd kring de tre till fem kraftverken som entreprenören Nordanvind planerar bygga har hållits och motståndet bland byborna är mycket stort.
I kommunens översiktsplan står att vindkraftverk inte får byggas närmare än 1 000 meter från bebyggelse, kommunen vill också avvakta med nybyggande. Men översiktsplanen är inte styrande i detalj. http://www.allehanda.se/lokalt/3588.html

Kristina Sandin, 0660-295545

kristina.sandin@allehanda.se

 

Insändare VK onsdag 5 maj 2004

DAGENS USCH

…för det regionalprogram på tv som påstod att nordmalingsborna är positiva till alla dessa vindkraftverk på Gabrielsberget i Aspeå. Vad jag fattade var det 206 eller 260 som intervjuats. Av dessa var det 46 % som var positiva. Det blir ju cirka 100 personer av oss virka 8 000 invånare i Nordmalings kommun. Är dessa cirka 100 representativa för oss övriga 7 000? Att våra politiker är naiva och blåögda trots den röda färgen, det är en sak, men tro inte att alla vi andra tror och tycker som dem. Upp till fortsatt kamp mot detta intrång i vår natur! Varför ska vi i Norrland gå med på att mjölkas ytterligare när det är södra Sverige som behöver mer el och inte vi? Detta är en ny variant på Baggböleri, sanna mina ord. Vindkraftverken kan placeras ute till havs, det blåser mer där och kanske blir till mindre skada på omgivningen…

Nordmalingsbo

 

Tisdagkvällen den 20 april hade regionala Västerbottens-Nytt ett stort inslag från Nordmaling angående vindkraftsprojektet. M.Poletti hade gjort en undersökning och frågat 263 personer något om vindkraftsprojektet varav mindre än hälften sade sig var för vindkraft på Aspfjellet. Med statistik kan man få fram det man vill. Hur ställdes frågorna? Hur gjordes urvalet av tillfrågade? Deras bostadsort, ålder, kön, yrke påverkar det svar man får. Var urvalet statistiskt vetenskapligt? Med statistik vill man nu man påverka opinionen.

 

Insändare VK tisdag 6 april 2004

Vindkraft – regional utveckling eller avveckling?

För att fasa över elproduktionen mot förnyelsebar el har regeringen bl.a. satt ett långsiktigt mål för vindkraftsproduktion på 10 Twh år 2015 fördelat ut på länen via Energimyndigheten. Samtidigt som önskemål om utbyggnad framförts har villkoren för storskalig vindkraft kraftigt förändrats med stora sänkningar av tidigare subventioner där miljöbonusen för landbaserad vindkraft kommer att vara helt avskaffad 2009. Ett nytt stödsystem med elcertifikat innebär att kraftproducenter får ett stöd med ca 20 öre per kilowattimme. ”Gamla” vindkraftsanläggningar får dessutom än så länge en miljöbonus med ca 18 öre per kilowattimme vilken dock avskaffas successivt.

Hur kommer det sig att staten har satt dessa utbyggnadsmål för vindkraften och denna press på länen utan att samtidigt föra fram en vilja att kompensera ”drabbade” kommuner?

Av vilken anledning skall kommunerna offra den lokala miljön och tillåta anläggningar som skapar konflikter och sätter människors trevnad och livsmiljö på spel utan kompensation från staten? Det finns exempelvis så långt inga indikeringar eller beslut på någon form av ersättningar typ de regleringsmedel som vattenkraftskommuner får för det miljöintrång som denna produktionsform åsamkat.

Hur ska kommunerna kunna motivera för sina medborgare att man är beredd att släppa in vindkraftsparker som har betydande miljöpåverkan och negativ påverkan på människor och på bygdens sociala situation? Hur skall man motivera detta intrång utan att staten kompenserar för det?

Om vi ser till det aktuella fallet med Gabrielsberget i Nordmaling som beräknas kunna producera ca 200 miljoner kilowattimmar/år så kommer staten med dagens skattenivåer att ta in uppskattningsvis cirka 70-80 miljoner kr/år i form av energiskatter och moms. Av dessa beräknas ca 40 miljoner gå tillbaks till anläggningsägaren i form av elcertifikatersättning. Vad får då kommunen ut i form av ersättning för detta intrång – ingenting så långt! Vi har förvisso kunnat läsa att förhandlingar pågår om någon form av ersättning i storleksordningen ett par hundra tusen kronor via de eventuellt blivande anläggningsägarna. Är dessa proportioner rimliga?

Kan verkligen Nordmalings kommun motivera intrånget, miljöpåverkan, störd landskapsbild, byasplittring och personliga negativa upplevelser mot denna bakgrund och utan någon som helst kompensation från staten? Hur skall fullmäktige i Nordmaling överhuvudtaget kunna ta beslut i denna fråga utan att så långt ha vare sig klarlagt anläggningens sociala effekter eller ekonomiska påverkan? (eller för den delen även vissa miljömässiga aspekter, energitransportaspekter, kulturella och antikvariska aspekter, näringslivsaspekter, besöksaspekter etc.). Hur skall politikerna i detta läge gentemot medborgarna generellt och berörda bybor i synnerhet kunna motivera ett eventuellt positivt beslut avseende anläggningen?

En undrande betraktare

 

Insändare VK tisdag 30 mars 2004

Svar på insändare från signaturen A (VK 20/3)

Norrlands problem är inte attityderna

Har följt debatten i VK kring den planerade vindkraftsparken på Gabrielsberget i Nordmaling med stigande intresse. Senast i raden av insändare kunde vi den 20/3 läsa ”Nej-sägarna Norrlands stora problem”. I artikeln ondgjorde sig signaturen A generellt över norrlänningars negativa attityd till exploateringsidéer och specifikt över Nordmalingsbornas kritik mot vindkraftsplanerna.

Är det verkligen så – och hur kommer det sig i så fall att vi norrlänningar uppfattas som nej-sägare?

Kan det vara så att norrlänningens kritiska röst bottnar i en känsla av icke inflytande? Att individen som påverkas är för långt ifrån där besluten tas oavsett om de så tas inom den egna kommunen eller på EU-nivå. Kanske är det så att kritiken speglar en frustration över brist på dialog med beslut över berördas huvuden och med ringa medborgarinflytande?

Personligen tror jag inte norrlänningar lider av brist på intresse att stötta sunda utvecklingsidéer, tvärtom. Däremot kanske norrlänningen genom åren blivit något luttrad och förhoppningsvis också sunt kritisk till svårhanterliga, miljöstörande exploateringsidéer med tveksam ekonomi.

Vad avser det omdebatterade Gabrielsberget och vindkraftsparkens ev. positiva eller negativa effekter på människor, ekonomi, miljö, kultur, landskap, turism etc. samt relevansen kring uttalanden på andra omdebatterade områden får vi väl förhoppningsvis anta att nordmalingsborna och andra berörda får klargjort via dialog mellan dem och kommunledningen i samspråk med övriga ansvariga.

Onekligen finns ju tämligen stora krav från lagstiftaren på analyser, dialog och konsekvensredovisning på den här typen av projekt. Beträffande A:s nedslag på relevansen i att lyfta fram och debattera projektets ekonomi torde väl detta ändå vara uppenbart då mycket just står och faller med de ekonomiska realiteterna. I detta fall är det vad jag förstår bl.a. de ekonomiska värdena som skall vägas mot anläggningens miljöintrång och övriga negativa effekter.

Själv ser jag inte den eventuellt kritiske norrlänningen som ett problem utan snarare som en möjlighet. En möjlighet där reflektion, kunskap och sund kritik bidrar till god utveckling under demokratiska former. Kritiska röster är ofta en reaktion mot hot, inskränkningar och andra effekter som drabbar människan på ett eller annat sätt.

Norrlands problem ligger inte i den enskildes kritik utan däremot i de rotade strukturerna. Fasta strukturer med ringa flexibilitet, lyhördhet och förändringsbenägenhet tyvärr ofta återfunna i den offentliga sektorn och i de politiska etablissemangen. Strukturer som i alltför liten grad medger tillräckligt inflytande för den enskilde individen att påverka utvecklingen i positiv riktning vare sig för honom själv eller för samhället i stort.

Utveckling baseras i första hand på människors idéer, agerande, kunskap, dialog, reflektion och debatt. A efterfrågar en ny attityd till framtiden vilket jag gärna instämmer i. Attityden att som A slå ner på kritiker via raljerande jargong torde dock inte leda framåt. Om det är en ny attityd vi behöver så handlar det om öppenhet och dialog kring tankar och idéer. Om medborgarna upplever att de inte har friheten att vara öppna och debattera och därför väljer att blunda och tiga så fräts vårat samhälle upp – däri ligger den stora faran.

Stryp inte debatten och de kritiska rösterna utan uppmuntra istället till konstruktiv kritik, dialog och medborgarinflytande så kan nog norrlänningens kritiske röst med tillskott av sunt kapital och samhällsekonomiskt goda investeringar på ett konstruktivt sätt bidra till positiv utveckling i framtiden!

Apropå stanna upp – ibland skulle nog såväl världen, Nordmaling som A behöva stanna upp ett tag och reflektera.

B

PS  Vad gäller vindkraftsparkers ekonomi och finansieringssvårigheter finns en del intressant material att läsa på bland i Ny teknik (icke-fungerande länk)   DS

 

Insändare VK den 29 mars 2004

Bygg gärna vindkraftverk -men tänk på placeringen

Svar på insändaren från signaturen A (VK 20/3).

FRÅGAN ÄR vad nejet innehåller? När det gäller vindkraftens placering gäller det tydligen den fråga som skrivaren genaliserar att gälla hela Norrland.

Bygg gärna vindkraftverk men placera dem med omdöme och ansvar för alla invånares intressen i bygden. Att bara involvera en värdering, pengar, då har man totalt missat målet.

En av bygdens vackraste naturscenerier, solnedgången som kommunen haft som slogan, solen och havet ska omvandlas till snurrande propellrar och döda stolpar och för evigt ett kalhygge som en kraftledningsgata på 8 000 hektar. Vad vet vi om detta intrång i den natur som skapats för Nordmalingsbygden. Ett bildscenario med snurrande propellrar kan skada ögat och balanssinnet och hjärnans sinnesupplevelser. Tidigare debatter har gällt våra värderingar om kraftledningsgator och det senaste är mobiltelefonerna. Vi vet vad vattenkraftutbyggnaden gav Norrlands folk. Det var södra Sverige som gavs de ekonomiska framtida vinsterna.

Bygg gärna vindkraftverk men placera dem med hänsyn och omdöme till andra människors värderingar, på avstånd så de varken syns eller hörs för övriga kommunmedborgare och för turismen och för dem som älskar Nordmalingsfjärdens vackra naturscenerier.

AC

 

Insändare VK 24 mars 2004

Allt behöver inte exploateras

Replik till signaturen A (VK 20/3).

Jag är för vindkraft, men exploateringen på Gabrielsberget, antal vindsnurror och alternativa platser måste tåla en förutsättningslös genomlysning! Det är inte bara att säga ”Ja tack och välkommen” till varje investering utan urskiljning! Jag tycker det är viktigt att ifrågasätta den ”utveckling” och de investeringar som förstör mera än de tillför kommunen.

Signaturen ”A” påpekar att de som önskar naturupplevelser i Nordmaling bland annat söker sig till älven. Detta borde leda till eftertanke. Jag tycker det är bra att Lögdeälven och Öreälven är oexploaterade och därför kan vara den tillgång för kommunen som de är idag

Don Quijote

 

Insändare VK 20 mars 2004

Nej-sägarna Norrlands stora problem

DON QUIJOTE framför den 15 mars i VK ett antal påståenden om Nordmalings kommun och vindkraften. Sällan kan man se ett mera kvalificerat sammelsurium rörande ett inspirerande och utvecklande projekt.

Sanningen är ju den att Sveriges energisituation är sådan, att kärnkraften ska avvecklas. Vi önskar ej olja eller kol som alternativa energikällor. Vattenkraften är utbyggd. Är det någon som tror att vi svenskar önskar skära ner vår konsumtion i den omfattning som denna situation kräver. Svaret är ett tydligt nej. Alla vet ju att vindkraften inte kan att lösa denna för  Sverige självförvållade situation samtidigt som regering och organisationer i relativt tomma  ordalag framhåller behovet av forskning och utveckling. Vindkraften på Gabrielsberget ska naturligtvis ses som ett led i denna forskning och utveckling. Viss energi kommer att produceras och vi kommer säkert att genom vindkraftsparken lära oss mer om hur vindkraften ska förbättras och utvecklas.

Don Quijote ondgör sig över de möjliga eller omöjliga finansiella och ekonomiska förutsättningarna för projektet. Detta är naturligtvis resandes, detta fall Svevinds, bekymmer och inte kommunens, Don Quijotes eller någon annan nordmalingsbos problem. Svevind lär väl i slutändan få stå till svars för sina planerade investeringar, sålda eller icke sålda. Underskatta inte eventuella andelsköpare insikter i detta fall.

Andra förvånansvärda tankar i vindkraftsfrågan antyder att Gabrielsberget skulle förstöras vad det avser naturturism, medföra sänkta taxeringsvärden i bygden och att bullerstörningarna skulle förhindra normalt liv i Aspeå. Var lugn. Gabrielsbergets förutsättningar för naturturism kommer säkert att kvarstå samtidigt som alla vet att de som önskar naturupplevelser i Nordmaling söker sig till havet eller älven. Vindkraftsparken torde göra varken till eller från i turistfrågan. Turisterna kräver betydligt större atraktioner än en vindkraftspark, tro mig. De som bo och bebygga Aspeå kommer säkert att bo kvar utan att störas.

Problemet är faktiskt av en annan art.

I NORRLAND behövs en ny attityd till framtiden! Vi norrlänningar måste lära oss att till sist säga ja till initiativ för utveckling och erbjudanden om investeringar och engagemang. Norrlands, liksom Nordmalings, utveckling ligger redan nu till stor del i andras händer i form av kapitalresurser, teknologitillskott, investeringar och bidrag från svenska staten och från EU. Detta räcker säkerligen inte till utan den lokala befolkningen måste också svara för sin del genom initiativ, genom investeringar, genom aktiviteter och genom gemensamma strävanden för mångfald i sysselsättning, i levnadsvillkor och framtidstro.

Framför allt är det viktigt att inte genstörtigt motsätta sig den utveckling som så väl behövs. Don Quijote saknar denna attityd utan framstår som en representant för den grupp som till varje pris, och med de mest befängda påståenden, hyllar bevarande vid vad som varit som sitt framtidsperspektiv. Med all respekt för historiska värden. Vi har nämligen ännu inte sett något kreativt förslag från Don Quijotes sida. Med sådan attityd stannar världen och Nordmaling.

A

Angående forsknings- och utvecklingsprojekt: Vi tycker att en forskningsanläggning med 40 verk är väl stor. Bygg några få, utvärdera därefter konsekvenserna och fatta beslut om resterande sedan.

Insändaren säger att den outbyggda älven är ett av turistmålen i Nordmaling. Tänk vad framsynt att den lämnats orörd!!! Kan man några generationer framåt lämna en eloge till oss för vårt handlande?

 

Insändare VF 15 mars 2004

Glädjekalkyl om vindkraftprojektet

Kommentar till artikel i VK 17/2 om Svevind

Svevind har tydligen lurat kommunen som i sitt informationsblad felaktigt bland annat påstår:

”Svevind diskuterar med kommunen om en bygdemedelspott för lokala utvecklingsprojekt”

”Svevind har för avsikt att uppföra 40 vindkraftverk”

”Svevind erbjuder lokalt ägande”

”Svevind erbjuder köp av elenergi där självkostnaden kan bli 50% av marknadspriset”

Detta visar sig bara vara fläsk för att försöka driva igenom projektet

Svevind lovar guld och gröna skogar och det kan man göra eftersom man inte ska bygga vindkraftindustrin utan det ligger i deras intresse att få det här att se ut som om det är en riskfri affär med garanterad vinst för lycksökare. Om man lyckas skapa ett stort köpintresse går det också att sälja projektet dyrare.

Sanningen är att det finns en mängd osäkra faktorer som gör projektets framtida lönsamhet osäker. Vindkraftindustrins ekonomiska förutsättningar är mera komplex än att säga att vinden är gratis och elpriset på marknaden idag är högt. Det finns flera osäkra faktorer som gör projektets framtida lönsamhet och vinst för kommuninvånarna osäker bland annat subventioner från staten som förändras, att en effektivare konkurrens på elmarknaden gör att elpriset sjunker, påtvingad förstärkning av stamnätet för eldistribution som betalas av alla elanvändare inom området.

Ekonomiskt innebär ett försålt projekt bara normalt konsultarvode, säger Svevind.

Det är inte sant. Naturligtvis kommer man att sälja projektet med så stor vinst som möjligt. Denna vinst kommer också att påverka projektets eventuella lönsamhet.

Skämtare? Tror man att en ekonomisk förening eller ett företag med lokala intressenter ska köpa miljardprojektet är man inte seriös och har en felaktig uppfattning om ekonomi och intelligens hos företagare och invånare i Norrland.

Tydligen börjar Svevind själva att bli osäkra på ekonomin eftersom man säger:

”Vinnarna från början är markägarna som får ersättning för vindsnurrorna, men bara om projektet ekonomiskt kommer att hålla.”!

Don Quijote

 

VF 11 mars 2004

NORDMALING

Allt fler positiva till vindkraft

Vindkraftsanhängarna i Nordmaling har flyttat fram sina positioner.

När cirka 500 personer har svarat på frågan ”Kommer den eventuella Vindkraftsparken att tillföra regionen positiva faktorer avseende näringsliv och turism” på kommunens hemsida leder nejsidan med femtionio procent av de svarande, ja-sidan är uppe i trettiofem procent och cirka sex procent har svarat vet ej. Det är en klar uppgång för ja-sidan för i måndags var ­styrkeförhållandet nästan åttio procent nej-svar och cirka sjutton procent ja­svar.

VILJO THORNBERG

 

Replik VK 10 mars 2004

Opinion mot vindkraftverk överdrivs

DEBATTEN OM vindkraftsparken på Gabrielsberget går vidare. Många frågar sig vilken inverkan etableringen kommer att ha på landskapsbilden. Om man ser inslag i media och läser diverse debattartiklar får man lätt intrycket att vindkraftverken kommer att störa utsikten.

Jag är inte övertygad om att vi kommer att se det så när de väl är på plats. I slutändan är det givetvis en fråga om individuell smak, men det finns, trots detta tidigare erfarenheter att falla tillbaka på. Fenomenet är ju inte nytt och det kan därför vara bra att se hur andra vindkraftsetableringar kommit att uppfattas.

En dansk forskningsrapport visar att människor som bor, eller arbetar inom synhåll från en vindkraftspark är mer positiva till vindkraftsetableringar än andra. Det är alltså inte självklart att det generella intrycket blir att vindkraftverken stör vyerna när vi väl har dem på plats.

DET KAN VIDARE vara av intresse att göra jämförelser med andra företeelser i vår omgivning. Samtidigt som diskussionen pågår passerar vi i dagligen skogsavverkningsytor längs våra vägar. En del har dem dessutom inom synhåll från sina fastigheter eller arbetsplatser. I dessa fall är vi väl ganska överens om att ingreppen huvudsakligen förfular landskapet, något som alltså inte behöver vara fallet när det gäller vindkraftsetableringen. Trots detta uppfattas inte avverkningar som otillbörliga. Vi har lärt oss att acceptera dem eftersom de ekonomiska värden som de skapar är omfattande.

En slutavverkning som skulle omsätta lika stora ekonomiska värden som den nu aktuella investeringen i vindkraftverk, skulle omfatta runt 20 000 hektar att jämföra med de 776 hektar som berör av etableringen på Gabrielsberget. Dessa ytor skulle dessutom ta mycket längre tid att återställa. Om vi är beredda att acceptera slutavverkningar i våra skogar kan vi då avvisa ett projekt med betydligt mindre miljöpåverkan och omfattande konkreta miljövinster?

ATT JAG ÄR markägare och följaktligen har ett ekonomiskt egenintresse av att verken byggs betyder inte att jag inte menar vad jag skriver.

Det betyder heller inte att jag nödvändigtvis har fel i sak eller ”friserar” fakta. Jag skall däremot erkänna att jag knappast hade gjort mig besväret att skriva utan egna incitament. Detta är i sig intressant eftersom det antyder att många som delar min uppfattning inte är lika benägna att skriva insändare, som de som av olika anledningar hyser oro för projektet.

Det är, med andra ord, inte säkert att de kritiska insändarna speglar den allmänna opinionen.

JONAS LIDÉN

(Nu har äntligen en vindkraftsivrare som inte är politiker yttrat sig. Han bor drygt 900 km från platsen där vindkraftsindustrin ska uppföras… och upplåter mark till 10 vindkraftverk! webbred)

 

Artikel i Västerbottens Folkblad den 9 mars 2004

Vindkraftens möjligheter anses små i Nordmaling

Nordmaling (VF)

Vindkraftsmotståndarna i Nordmaling har vind i sina antisnurror. Fyra av fem kommunmedlemmar avfärdar vindkraftens möjligheter att sätta fart på det lokala näringslivet.

Nordmalings politiska 1edning vill bygga 40 vindkraftverk på Gabrielsberget. Vindkraftsparken ska enligt politikerna bli en betydelsefull tillväxtmotor i kommunen.

Svårflörtade

Socialdemokraternas kommunalråd Ulla-Maj Andersson skriver på kommunens  aktuella hemsida: ” Nordmalings kommun välkomnar investeringar och de arbetstillfällen som projektet medför, både vid uppförandet av vindkraftverken och senare genom underhåll och service. Vi behöver miljövänlig, förnyelsebar el. Vi behöver jobb, investeringar och lokal företagsutveckling som ger tillväxt på många olika områden i Nordmalings kommun.”

Men Nordmalingsborna är svårflörtade.

När kommunen ställde frågan ”Kommer den eventuella Vindkraftparken att tillföra regionen positiva effekter avseende näringsliv och turism” på hemsidan har nästan åttio procent av de hittillsvarande sagt nej, cirka sjutton procent ja och drygt tre procent har svarat vet ej.

Dessutom har ett lokalt nätverk i byarna runt Aspeå samlat in nästan 500 namnunderskrifter på protestlistan som har skickats till kommunen.

Tvingas ta ställning

Namnunderskrifterna skulle mer än väl vara nog för att tvinga kommunfullmäktige att ta ställning till en folkomröstning i vindkraftsfrågan.

VILJO THORNBERG

 

Insändare VK den 8 mars 2004

Förväntas Nordmalingsborna köpa grisen i säcken?

Vindkraftsmötet i Nordmaling den 19 februari var ett möte som i stort saknade objektivitet. Vid ”paneldebatten” äntrade Gunnar Fredriksson från Svenska vindkraftsföreningen, och tillika försäljare av de vindkraftverk typ Enercon som ska ingå i miljardprojektet, snabbt scenen. Vad gjorde han där? Det var ju dom som föreläst samt kommunens företrädare man skulle få ställa frågor till. Anmärkningsvärt är också att bara en politiker hade någon fråga angående detta gigantiska projekt vid mötet. Har politikerna hela bilden klar för sig inför kommunfullmäktiges beslut om detaljplanen?

Vad händer med oss som människor när vi för in den här anläggningen i vår livsmiljö? Hur påverkas stämningen i bygden och hur påverkar detta oss som individer? Vad blir följden av visuell, audiovisuell, ekonomisk, social, efterfrågemässig (fastighetsrelaterad), besöksmässig, näringslivsmässig påverkan – vad leder det till? De få svar som hittills getts är av teknisk karaktär, mycket lite av presentationerna från ansvarigt håll har behandlat den sociala och mentala aspekten i detta projekt. Borde det inte ligga i politikernas intresse att få fram så mycket fakta som möjligt?

Nordmalings kommun har även lagt ut en ”månadens fråga” om vindkraften, näringsliv och turism på sin hemsida: ”Kommer den eventuella vindkraftparken att tillföra regionen positiva faktorer avseende näringsliv och turism?” Svarsalternativen är ja, nej  och vet ej.

Var finns viljan hos kommunledningen att bygga upp ett någorlunda trovärdigt debattklimat? Man brukar säga: ”Som man frågar får man svar”. Med tanke på tillvägagångssätt och formulering skulle det vara intressant att få en motivering från kommunen varför man lagt ut denna fråga, varför det skett på detta sätt och varför med denna formulering? Man kan undra hur det är möjligt att svara något annat än ja på frågan? Så länge anläggningen bara drar till sig mer än 0 besökare (alltså hypotetiskt bara 1 person) eller mer än 0 kr i investering så innebär ju just denna person och denna krona en positiv faktor på näringsliv och turism. Allt annat än 100 % ja kan därför egentligen inte tolkas som annat än missnöje och ett misstroende mot frågeställaren.

Några frågor till kommunledningen:

  • Vill kommunen verkligen driva en seriös debatt kring frågan om en eventuell vindkraftsetablering?
  • Hur är ansvarig kommunchefs uppfattning av frågeställningen på hemsidan?
  • Är avsikten att frågan och svaren skall beaktas i det kommande politiska beslutet?
  • Vem har ansvarat för formuleringen och att den lagts ut på detta sätt?
  • Vad har den för bakgrund och syfte?
  • Förstår inte kommunen att frågan och den tvivelaktiga hanteringen av den här processen enbart kommer att slå tillbaks på dem själva?

Det är ett uppenbart försök till styrning och påverkan som enbart undergräver trovärdigheten hos både tjänstemän och politiker på kommunen vilket är mycket olyckligt ur en mängd aspekter!

Förundrad blir man ändå när man läser svaren. Hittills verkar en klar majoritet, trots utformningen av frågan, svara nej!

Som ett argument för den storskaliga vindkraftsutbyggnaden på Gabrielsberget påstås det vara ett ekonomiskt fördelaktigt projekt för dem som vill satsa pengar. Svevind AB har inte redovisat ekonomi för projektet och det är kanske inte heller konstigt då man har som affärsidé att sälja konceptet, det vill säga det eventuella miljötillståndet plus kontraktet med markägarna. Vi vet alltså inte i dagsläget vem eller vilka som kommer att vara de framtida ägarna av vindkraftparken och vilka krav de ställer upp. En insyn i projektets ekonomi är av intresse för alla och en skyldighet för Svevind AB att redovisa. Utifrån fakta som Svevind eller en okänd tysk köpare har, kan utomstående experter göra relevanta och trovärdiga beräkningar i projektets ekonomiska bärighet/rimlighet. På så vis kan varje medborgare skaffa sig en objektiv ekonomisk bild av den eventuella vindkraftsanläggningen.

Med ett helhetsperspektiv är vi fullständigt övertygade om, att en region med god livsmiljö och livskvalitet genererar så mycket till oss som individer att det även gynnar samhället generellt. Då sker utveckling av goda relationer, nya tankar, nya idéer, inflyttning och nya verksamheter.

 

Nätverket för Aspfjellets bevarande

http://home.swipnet.se/bevara_Aspfjellet

 

VK den 6 mars 2004

APPLÅDEN

…till alla Ava-Aspeåbor som är motståndare till vindkraftsparken. Ni gör ett jättejobb! Stå på er! Ni är guld värda!

Avabo

 

Insändare VK den 3 mars 2004

Sälj inte ut Nordmalings sköna natur!

Öppet brev till Nordmalings kommun

SEDAN MÅNGA år har jag haft förmånen att få vara ibland människorna och i naturen runt Nordmaling, vandrat i vackra skogar och fiskat i havet. Kärleken till bygden och den norrländska naturen har både stärkts och besvarats genom åren.

Jag har alltid med stolthet berättat för människor och arbetskamrater här i södra Sverige om mina vistelser och semestrar uppe i Nordmaling. Nu tänker ni förstöra allt, genom att anlägga ett tyskt tivoli på Gabrielsberget, i form av en ofantlig vindkraftsanläggning av sällan skådat mått. Firman som bygger och ska förstöra miljön och naturen är ett tyskt nybildat företag som förstått och insett de lättvindiga ekonomiska möjligheterna av att bedriva ett modernt ”baggböleri”, än en gång bland lättlurade/köpta skogsägare.

Jag har rest genom Europa och Tyskland i synnerhet och sett de förskräckliga vindkraftverken förstöra och förfula landskapet. Tillåt inte att samma förfulande syner på ett lättköpt sätt ska förstöra naturen i Norrland.

Om det ska byggas oekonomiska vindkraftverk, bygg dem då på ställen där förbrukarna bor. I södra delarna av landet.

Eller siktar kommunalrådet på att hennes eftermäle/staty ska vara en vindmölla utanför Systembolaget för att bli ihågkommen som den som än en gång lät sig luras att tro på fagra löften om en ”bygdemedelspott och arbetstillfällen”. Dessutom tycker jag att Norrland mer än väl bidragit med förnyelsebar energi. Vad jag vet så kommer väl den enda förnyelsebara energin bara från Norrland. Nu när jag sett kommunalrådet Andersson i ett nyhetsreportage lyriskt och euforiskt tala om fördelar och nyttan av förstörelse av naturen och dessutom enfaldigt tror att detta skapar arbetstillfällen till Nordmaling, blir jag både ledsen och arg. De få arbetstillfällen som eventuellt skapas är väl att någon restaurang efter E4 måste anställa någon extra diskplockerska, för att rensa borden efter några av de inresta östtyska vindkraftsbyggare som kommer i husvagn.

SLUTLIGEN EN undran. Den enda miljö- och naturexpert som uttalat sig positivt i ärendet är Anders Enetjärn. Är det samme Enetjärn som står bakom Enetjärn Natur AB som gjort miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) åt Svedvind AB/Boreas Energie GmbH, Dresden? Det här låter lite väl partiskt i mina öron. Stoppa genast naturförstörelsen och låt den vackra norrländska naturen förbli vad den utvecklats till.

Tillåt inte ett blinkande och dånande tyskt tivoli på Gabrielsberget. Jag tror att ingen kommer att vilja åka till Nordmaling för att se ett sådant spektakel, i alla fall inte jag och jag tror inte jag kommer att be någon annan att åka hit heller.

Vänligen

Ola Nilsson, Nyköping

 

Insändare VK den 23 februari 2004

Vindkraft på Gabrielsberget

EFTER FLERA insändare angående det lämpliga att etablera en mängd vindsnurror på nämnda plats, känner jag som miljöpartist mig tvungen att ta till orda.

Helt klart är jag för alternativ i frågan om vår framtida el och energiförsörjning, men det får inte ske genom att man grovt kör över den lokala befolkningens tyckande och ifrågasättande. Att som den ansvarige för utvecklingen av den, så i mina ögon under många år misskötta besöksnäringen, vill påstå det skulle vara positivt är rena nonsens. Jag stöder Bengt-Erik Hesses åsikter i frågan. Jag vädjar till er kommunpolitiker ta ert ansvar allvarligt och seriöst. Ta det mandat ni har fått till att utveckla vår kommun i samklang med de som bor och verkar i kommunen. Hur behandlade ni projektet om ett allaktivitetshus i Nordmaling.

Vad vill ni?

Sune O Sjöström, Ordförande Akti Valla projektet

 

Insändare VK den 23 februari 2004

Skratt eller gråt i Nordmaling

DET ÄR inte lätt att ta kommunalpolitiken j Nordmaling på allvar.

  • Vi har en medieclown som kommunalråd.
  • Man leker” hela havet stormar” när man tillsätter chefstjänster internt.
  • Snart får vi ett tyskt tivoli på Aspfjället.
  • De anställda har trots solidaritetsmarscher inte fått se röken av 2003 års löneökning som skulle ha betalats ut från och med april − i fjol. Ska vi skratta eller gråta åt eländet?

Rundviksbo

 

Artikel i VK den 20/2 2004

Möte lättade inte oro för vindkraft

NORDMALING

Anna Eriksson från Aspeå blev inte mer positiv till den planerade vindkraftsanläggningen i Nordmaling efter torsdagens stormöte på Oasen.
-Jag har fortfarande ont i magen när jag tänker på hur det kommer att se ut, sa hon efter mötet.

Gårdagens möte kom till på grund av att allmänheten och länsstyrelsen ville få mer information innan besluten tas vid det kommande kommunfullmäktige i vår. Anna Eriksson ville också få klarhet i hur vindkraften skulle påverka hennes framtid. Hon är 26 år och bor tillsammans med sin sambo i egen villa och vindkraftsparken i närheten av byn skulle hon och hennes familj få leva med under lång tid framåt. Hon fick lyssna till många experter när verkningarna av vindkraftsanläggningen analyserades och hon hade sällskap av 300 nyfikna Nordmalingsbor som hade samlats på Oasen.

Oväsen De fick bland annat höra att 40 vindkraftverk på Gabrielsberget i Nordmaling kommer att störa landskapsbilden och föra en hel del oväsen. Däremot kommer de inte att kosta några pengar. Åtminstone inte för Nordmalingborna.

-Eftersom det här kopplas till ett regionalt nät så kommer det att slås ut på samtliga Vattenfallskunder, lovade Lennart Nilsson från Vattenfall region Norr. Går planerna i lås kommer vindkraftsparken i Nordmaling att bli Sveriges största anläggning. Kördes kraftverken för fullt så kunde de försörja hela Nordmalings kommun, menade han. Snurrorna var dock inte ljudlösa och hur högt det kunde låta fick vi en tydlig demonstration av under ljudexperten Gunnar Erikssons föredrag. Utan publikens kännedom hade han lagt på ljudet från en vindsnurra som bakgrundseffekt för att visa hur störande det kunde vara.

-Det ligger mellan 35 och 40 decibel på grund av att det är en ojämn inspelning. Han tog inte ställning till sakfrågan men uppgav att det fanns vissa problem med att leva i en bullrig miljö.

-Ett av problemen kan vara stölden av tystnaden, sa Gunnar Eriksson.

Förutom pengar och buller fanns det även en landskapspåverkan. Den redovisades av Anders Enetjärn. Landskapet kommer att påverkas men inte i så hög grad var hans slutsats av undersökningen av Gabrielsberget.

Frågetecken Det tyckte Anna Eriksson inte var så belysande som den kunde varit.

-Jag tycker att det finns frågetecken runt hela miljökonsekvensbeskrivningen.

Hon tyckte också att ljudet från vindkraftverken blev jobbig efter ett tag och hon litade inte på Vattenfalls löften att vindkraftsparken inte skulle ge Nordmalingborna kraftigt ökade elräkningar eftersom de tidigare fått motstridiga uppgifter från energimyndigheten.

Hon blev knappast lugnare av Vattenfalls slutliga försäkran att om man löser energifrågan i framtiden så kunde vindsnurrorna plockas ner.

-Jag tycker att det borde utredas bättre. Vi vill bara att det ska gå rätt till, menade hon.

JAN JOHANSSON 070-266 01 55

 

Västerbottens nytt den 20 feb 2004.    (Radioinslaget går inte längre  att lyssna på via SRs hemsida men ett textat sammandrag från lokalt-tvs hemsida går att läsa här nedan.)

Obs! Den man som uttalar sig positivt, och säger att ström behövs,  äger mark där ett av vindkraftverken ska stå. Han vill naturligtvis att parken ska bli av. Att inte reportrarna kollar upp detta i samband med intervjun och påpekar detta i inslaget! Fortfarande har INGEN uttalat sig positivt som inte är markägare eller kommunpolitiker eller -tjänsteman!!! Tänk också på, då kommunalrådet uttalar sig, att utan opinion hade detta möte inte kommit till.

På mötet medverkade även Gunnar Fredriksson, Svensk Vindkraftsförening och stockholmare. Han är tydligen även säljare av Enercons vindkraftsverk. Självfallet tyckte han projektet var utmärkt. Svensk Vindkraftföreningar skrivit en handledning för hur en MKB-handling och process bör utformas för att bemötas positivt. Flera formuleringar i Gabrielsbergets MKB är tagna direkt ur denna. Långt ner  i dokumentet står att läsa hur man ska handskas med lokalbefolkningen och hur myndighetskontakter bör ske för att inte projektplanerna ska läcka ut!!!

Många ville veta mer om vindkraften

Planerna på vindkraftparken på Gabrielsberget utanför Nordmaling har skapat debatt. I går mötte 200 lokalbor en expertpanel för att få klarhet i frågor om buller, arbetstillfällen, dyra elräkningar och miljövänlig energi.

Ett par hundra personer hade kommit till mötet för att få information och ställa frågor om den planerade vindkraftsparken, som skulle bli en av Sveriges största med 40 vindkraftverk.

– Man skulle ha börjat isåfall med 10, inte 40. Jag tror att man ska tänka efter flera gånger innan man bestämmer sig för en sådan här sak, säger Barbro Edlund som kom för att lyssna.

Den rosa aulan på Nordmalings skola var så gott som fullsatt och publiken matades med diagram, fotomontage, miljökonsekvensbeskrivningar och imitationer av buller under tre kvällstimmar.

– Om man tycker att vindkraftverken är störande, det kan jag förstå, men ström behöver man, säger Torsten Rönngren som var en av deltagarna.

En av de heta potatisarna har varit om lokalborna skulle få dyrare elräkningar om vindkraftparken byggdes, något som dementerades av Vattenfalls Lennart Nilsson.

Ulla Maj Andersson, socialdemokratisk kommunalråd som ställt sig positiv till vindkraften säger att kommunen behöver mer information för att kunna ta rätt beslut. Hon var glad att folk på orten visat intresse.

– De har ju förväntningar att de förtroendevalda som gagnar alla, och så kommer det ju aldrig att bli, säger Ulla Maj Andersson, kommunalråd i Nordmaling. Enligt henne ska politierna när de tar ett beslut, inte bara se till vad som är bäst för kommunen utan också för regionen och Sverige.

En vecka till har man på sig att lämna in synpunkter till kommunen.

 

Västerbottens Folkblad 20 februari 2004

Vindkraft drar

Bildtext: Nätverket mot vindkraftsparken var på plats med Lars-Göran Nyström i spetsen. De tänker inte ge sig utan kommer att kämpa vidare.

NORDMALING (VF)

Den planerade vindkraftsparken på Gabrielsbergen i Nordmaling har satt fart på debatten i Nordmaling. Drygt 200 Nordmalingsbor kom till gårdagskvällens informationsträff i Oasen.

Motståndarna till vindkraftsparken är bland mycket annat oroliga över att ovärderliga naturvärden går till spillo. Området är ett populärt utflyktsmål med ett närmast unikt kustnära naturlandskap med fjällkaraktär.

Lars-Göran Nyström från Aspeå, som ingår i ett lokalt nätverk mot vindkraftsparken, hävdar att området går förlorat. Vem vill nyttja ett rekreationsområde med fyrtio vindsnurror som är etthundrafemtiometer höga.

– I området finns till exempel mycket fina skoterleder, säger Lars-Göran Nyström. Utkiken, den högsta punkten, och en populär fäbodvall som rustades upp med EU-medel finns i området.

Ljudnivån oroar

Lars-Göran Nyström säger att han egentligen inte har någonting emot vindkraftverk, men vindsnurrorna ska sättas upp där strömmen förbrukas. I södra Sverige.

Många är också oroliga över ljudnivån från snurrorna. Men enligt experterna är det mer eller mindre en obefogad oro. Ett vindkraftverk bullrar ungefär 30 decibel (dB) och det upplevda bullret från 40 snurror stiger bara med 16 decibel: till totalt 46 decibel.

Det ska jämföras med vad samhället i övrigt tolererar för bullernivåer. Bullret från befintliga industrier får uppgå till 45 decibel. Många kommuner har 35 decibel som maxnorm för planerade fritidsområden.

Mer info krävs

Flera kritiker ifrågasatte också logiken att producera ännu mer elektricitet i Norrland för att exportera kraften söderut. En storskalig produktion av vindkraftverk i Norrland kan kräva extra matarledningar till södra Sverige. Det kan enligt en rapport från Svenska kraftverk kosta upp till 20 miljarder kronor.
Nordmalings moderater har för tillfället släppt kravet om folkomröstning om vindkraftsverken. Men enligt partiets lokale ordförande Lena Laaksonen är vindkraftsparken en så stor fråga att det krävs mycket mer information innan man går till beslut.

Socialdemokraterns kommunalråd Ulla-Maj Andersson tycker det var ett bra informationsmöte. Hon kan tänka sig fler informationsmöten innan frågan kommer till fullmäktige. Dessutom vill hon avsätta en hel dag till att utbilda fullmäktiges ledamöter i sakfrågan.

– De får rösta ja eller nej, men de ska veta vad de röstar om, säger kommunalrådet.

VILJO THORNBERG, 070-317 21 81, viljo.thornbergfolkbladet.nu

 

Insändare i VK den 19 februari 2004

Vill vi ha fulare landskap och dyrare el?

VARFÖR SKA elkonsumenterna i Nordmaling, Vännäs, Ö-vik m.fl. tvingas betala extra för att vindkraftsverket på Gabrielsberget i Nordmaling skall etableras? Invånarna i Nordmaling kommer således att få betala etableringen två gånger. En gång på elräkningen och en gång till genom intrånget i landskapsbilden. Och detta för elkraft som exporteras söderut till områden som har underskott i elproduktionen. Norrland saknar inte elkraft. Tvärtom, vi producerar ett stort överskott till täta befolkningsområden. Likväl blir effekten av en anläggning som föreslås på Gabrielsberget, att de lokala kunderna inom lokalnätet får betala för tillskottet i nätet för konsumenter i söder. Sådan är ellagen. Elnätsägaren är skyldig att ta emot den lokalt producerade elen. Självklart till en kostnad för att täcka både investeringar och underhåll. Återigen blir det Norrland, nu Nordmaling, som får offras för en energipolitik som sedan länge havererat. Här passar det att förfula landskapet trots att konsumenterna finns hundra mil bort. Hur mycket dyrare blir elkostnaderna för Rundviksfabriken genom etableringen? Hur många man måste personalstyrkan skäras ner för att kompensera den ökande kostnaden för elkraften? Hur mycket dyrare blir elräkningen för mamma i Ava för att kostnaderna skall tas av det lokala nätet?

FRÅGORNA är fler än svaren, varför det är hög tid att söka dessa. Förhoppningsvis får vi svar idag på torsdag den 19/2 vid det utannonserade mötet. Hur påverkas landskapsbilden, hur uppfattar vi det med den ständiga ljudmassan över byarna, hur mycket dyrare elräkning måste vi räkna med?

Anders Sjölund (m), före detta Avabo

 

Artikel i VK den 23 januari 2004 (från nätet)

En miljard på Gabrielsberget

NORDMALING
Drygt en miljard kronor ska satsas i vindkraftsparken på Gabrielsberget. Men Svevind AB:s ägare Jens Christensen vill inte tala om var pengarna skall tas ifrån.
– Jag kan bara säga att Gabrielsberget inte är svårsålt.

Enligt skattemyndigheten står Jens Christensen som ensam ägare till Svevind AB. Något han själv inte är medveten om.
– Jag har inte riktigt koll på formaliteterna. Vi jobbar ju under ett tyskt företag, säger Christensen.
Bolaget har en anställd, projektledaren Mikael Kyrk, och ingår enligt Christensen i den tyska Boreaskoncernen som inte finns registrerat hos Patent och registreringsverket. I styrelsen för bolaget finns, enligt Christensen, dessutom två tyskar varav den ene – Wolfgang Kropp – är stor aktieägare i Boreas.

-Boksluten är inte offentliga i Tyskland, men han har satsat åtskilliga miljoner i liknande projekt, säger Christensen.
Hur projekt Gabrielsberget ska finansieras vill han inte gå in på i detalj. En kreditupplysning på Svevind AB visar att företaget har en soliditet på 7,1 procent och inte är kreditvärdigt mer än för obetydliga summor.
– Det fungerar ju inte så att vi ska stå för kostnaderna. Svevind AB är ju ett projekteringsföretag som tar fram tillstånd, miljökonsekvensbeskrivningar och gör en färdig lösning som vi sedan söker finansiärer till, säger Christensen.
– Vi håller på att diskutera fram lösningar både med inhemska och utländska banker. Det kan handla om mellan 60 och 85 procent av summan. Sen tillkommer investerare och en del eget kapital, men jag vill inte gå in på några detaljer. Helst ser vi förstås att så mycket som möjligt av ägandet ska vara lokalt.

MONICA LUNDQVIST

 

23 januari 2004

Nätkostnad dyr effekt av vindkraft

NORDMALING
Den planerade vindkraftsparken på Gabrielsberget kan kosta de lokala abonnenterna på Vattenfalls nät 15-20 miljoner kronor per år.
Reglerna ger vindkraftsbolagen möjlighet att komma undan kostnaden för underhåll av nätet.

Enligt regelverket ska den som producerar vindkraften betala alla kostnader som hänger ihop med uppbyggnaden för att man ska kunna koppla upp sig mot nätet, där elströmmen ska transporteras. Men det fortsatta underhållet, servicen och förnyelsen kan fördelas på två olika sätt.
Dåvarande industriminister Anders Sundström skapade en taxekonstruktion för att gynna små elproducenter. I stället utnyttjas regelverket av flera av de stora vindkraftsparkerna och de små abonnenterna får betala kalaset.
Om vindkraftsbolaget installerar och kör ett vindkraftverk med en effekt över 1,5 megawatt får bolaget själv stå för kostnaden för framtida service och underhåll. Om effekten är lika med 1,5 megawatt eller lägre ska kostnaden betalas av det lokala nätbolaget, något som Lennart Nilsson, nätplanerare på Vattenfalls Norrnät medger.
– Vi är inte direkt glada över regelverket men det stämmer. I praktiken drabbar det våra andra kunder, eftersom kostnaderna måste tas ut någonstans, säger Nilsson.

Abonnenter betalar
För en vindkraftspark i storlek med den som planeras på Gabrielsberget innebär det att abonnenterna på Vattenfalls Norrnät kan få 15-20 miljoner kronor fördelat på sina elräkningar.
– Vi mäter timme för timme och tar medelvärdet. Håller producenten sig på 1,5 megawatt kan vi inte debitera vindkraftsbolaget.
Enligt reglerna spelar det heller ingen roll om det är ett enstaka vindkraftverk som uppförs eller om det är en hel vindkraftspark. Man betalar per aggregat oavsett man har ett eller flera.
– Det blir en märklig situation när man slipper avgift om man har två verk på 1,5 megawatt som tillsammans belastar nätet mer än ett verk på 2 megawatt, säger Nilsson.
Vindkraftsbolaget Svevind, som planerar för 40 verk på Gabrielsberget, har sökt tillstånd för aggregat på 2 megawatt. Däremot vill de inte lova att de kommer att utnyttja hela kapaciteten.
– Förhoppningsvis ska vi köra på maxeffekt, men det kan vi naturligtvis inte garantera, säger Jens Christensen, ägare till Svevind.
Så sent som i fjol fick vindkraftsproducenterna dessutom en extra bonus på 9 öre per kilowattimme, förutsatt att de höll sig på den lägre effekten.
– Det finns nästan ingen som kört fullt med 2 megawatts effekt just av den anledningen, säger Christensen.

MONICA LUNDQVIST

 

Insändare i VK den 22 januari 2004

Informera om vindkraft

Svar på insändare från kommunalråd Ulla-Maj Andersson (VK 8/1)

NÄR DET gäller vindkraft på Gabrielmyrsberget i Ava-Aspeå så pratar du inte för ”döva öron” Ulla-Maj Andersson. Du skulle bara ut och informera mera om vår kommuns jätteprojekt. Nordmalings kommun ska ju vara med och projektera Sveriges största vindkraftspark. Informationen till ej säljande markägare, bybor, jägare och sommarstugeägare är obefintlig. Bor vi inte i ett upplyst samhälle med väl        fungerande medier, såsom TV, radio, tidningen och brevpost? Vem man än frågar i kommunen, vet bara en bråkdel om denna jätteanläggning som ska placeras inom en mils avstånd från Nordmalings samhälle.

Visserligen är Nordmaling känt för att ha ett ”speciellt klimat”. Men än har det väl inte befolkats av strutsar som sticker huvudet i sanden. Nej, fram för en ärligare framtoning när det gäller en så stor exploatering av vår vackra natur. Jag bär gärna ”hundhuvudet” och jag bär det högt.

Ingela Kenneman, Ava

 

Insändare i VK den 19 januari 2004

Vindkraftens vinster hamnar nog utomlands

Svar på insändare från kommunalråd Ulla-Maj Andersson (VK 8/1)

Svevind AB påstås eftersträva ett lokalt ägande och intecknande i vindkraftverken i Nordmaling enligt kommunalrådet – men verkligheten ser annorlunda ut. I Tyskland och Danmark är vindkraftsproducerad el belagd med skatt, vilken saknas i Sverige. Detta gör att vindkraftverk i Sverige är högintressanta investeringar för utländska storföretag. Förhoppningen om lokalt ägande i vindkraftverk på Gabrielsberget kan nog uteslutas. En sannolik utveckling är att penningstarka privatpersoner i utlandet tecknar ”pensionsförsäkringar” i vindkraftverken på Gabrielsberget/Aspfjellet, Västerbotten, Sverige. Kvar finns den negativa påverkan på människor och naturmiljön som en etablering medför och varken Nordmalings kommun eller staten Sverige tjänar en enda krona på denna politik

Lokalt ägande och ekonomiska föreningar är vanliga i mindre projekt. Är de/det påstådda vindkraftverk som Svevind AB driver på Gotland och annorstädes lokalt ägda? Det finns inget konkret förslag som visar att medborgarna i Nordmaling kommer att särbehandlas. Projektets eventuella miljötillstånd och finansiering bör vara klarlagt innan kommunen behandlar detaljplanen i fullmäktige!

En annan fråga som infinner sig gäller hur mycket stamnätet i Norrland kan belastas? Det finns flera intressenter på vindkraftsmarknaden, både kommuner och övriga exploatörer. Vilka ska få bygga och vilka får avstå en etablering på grund av distributionsproblem? Ska man kvotera antalet verk per företag och kommun eller ska staten bygga ut stamnätet?

Att ställa vår miljö mot jobb, som kommunalrådet gör, är olyckligt. Enligt Svevind AB skulle fyra (4) jobb skapas för skötsel av verken. Vi vet att en anläggning som denna sköts via modern teknik från helt annan plats än Nordmaling förutom visst underhåll. Men kanske kan en plogbilsförare få arbete vintertid om man önskar ploga de över 20 km nya vägarna på Aspfjellet!

En etablering av 40 vindkraftverk på Gabrielsberget/Aspfjellet kommer att påverka både människor och ekonomiska värden. Krav på att fastighetsskatten sänks, eftersom värdet på och nyttjandemöjligheten av fastigheterna kommer att sjunka, torde vara en självklarhet. ”Död mans hand” lägger sig över bygden – vem vill flytta hit? Vindkraftsindustrin motverkar de positiva effekter som man menar att Botniabanan ska ge.

Nätverket för Aspfjellets bevarande

Hemsida: http://home.swipnet.se/bevara_Aspfjellet

 

Insändare i VK den  8 januari 2004

Vindkraftsprojektet positivt för Nordmaling

Svar på insändaren från Ingela Kenneman (VK 3/1)

NORDMALINGS KOMMUN följer den vindkraftspolicy som är fastställd i kommunfullmäktige. Enligt kommunens policy är vindkraftsetablering på Gabrielsberget möjlig.

Du hänvisar till att jag skulle ha sagt att rika tyskar skulle ­kunna teckna pensionsförsäkringar i vindkraft.

Du har missat några poäng!

Eftersom Svevind AB efter strävar lokalt ägande, bland annat i form av ekonomiska föreningar där privatpersoner tecknar andelar i vindkraftverk som bland annat ger billig el har medborgarna i Nordmalings kommun denna möjlighet.

Det var ur denna aspekt som jag hänvisade till att tyska arbetare tecknar pensionsförsäkringar i tyska vindkraftverk. Det lokala ägandet och andelstecknandet av privatpersoner sker i många vindkraftverk, bland annat i Holmsund.

Svevind AB är ett dotterföretag i den tyska Boreas-gruppen. Svevind AB driver bland annat vindkraftverk på Gotland

Inte menar du väl att vi skall förbjuda utländskt företagande i Sverige/Nordmaling? Om så skulle ske då blir det många företagsnerläggelser med arbets­löshet som följd. Positivt är att markägarna i Aspeå/ Ava stöder vindkraftsprojektet på Gabrilelsberget.

VI BEHÖVER förnyelsebar el, vi behöver jobb och investeringar. Med vänlig hälsningar

Ulla-Maj Andersson, kommunalråd i Nordmaling

 

Insändare 5 januari 2004 i Västerbottens-Kuriren

Vindkraft i Ava och Aspeå ?

VINDKRAFT på Gabrieljansberget? Nej tack. inte på de premisser som blivit framlagda! Ska nu tyskarna få tjäna pengar på vår luft också? Vi har snart sålt ut alla våra naturtillgångar, skogen, malmen och vattenkraften från Norrland. Nu ska rika tyskar kunna teckna pensionsförsäkringar i vindkraft. enligt Nordmalings kommunalråd, Ulla-Maj Andersson.

Låt hellre den rike tysken komma hit och vandra i vår orörda natur. då kanske vi får tillbaka några kronor i stället!

Ingela Kenneman, naturälskare

 

Insändare 2 januari 2004 i Västerbottens-Kuriren

Varför ska Nordmaling fixa el åt Tyskland?

VARFÖR HAR det varit så tyst om denna ohyggliga våld­täkt på Gabrielsberget tills allt är beslutat och vi på orten ej informerats? Vill minnas att s-landshövding Lorentz Andersson tidigare uttalat att vi i Norrland ej skulle lägga ut pengar på vindkraftverk, eftersom vi inte har behov av de­ras el. Varför har si Nordmaling ej lyssnat till ”sin” höv­ding utan i smyg upplåtit ”vår” natur till denna skändliga handling?

Sommartid besöker vi ofta Aspeå Fäbodar med våra gäs­ter från både Sverige och andra länder. Där är så lugnt och fridfullt och verkligen något att visa upp. Vad blir det nu att visa? 10 -12 vindkraftverk kommer att stå i närheten och fö­ra oväsen. Många upplever böndernas korntorkar på hös­tarna som störande. Det oljudet på går ju bara en kort tid.

Vindkraftverken står ju där året om.

Hur trevligt blir det hädanefter med gökotta på Aspeå Fäbo­dar? Vi har suttit där i morgonsolen och lyssnat till sång och predikan i lugn och ro med porlet från bäcken i ravinen och fågelsång som enda bakgrundsljud. Tänk på allt frivil­ligt arbete och alla EU-bidrag som lagts ned där!

Vad säger EU om detta sätt att handskas med bidrag och natur? Vem vill flytta till en bygd där vindkraftverken stå som spön i backen?

Mo-bo

 

Insändare i Västerbottens-Kuriren den  29 november 2003

Hur många vindkraftverk tål Nordmaling?

Tystnad, mörker och naturen inpå knutarna är värden som vi norrlänningar knappt tycker är något att orda om – det finns ju som en självklarhet omkring oss.

När den största vindkraftsparken som är byggd på land med kort byggtid, planeras i Nordmaling, verkar det inte ställas några krav på vindkraftsbolaget vare sig från kommun eller från länsstyrelse. Länsstyrelsen i Västerbottens län, där den 40 verk stora vindkraftsindustrin ska uppföras, saknar idag en vindkraftspolicy. I Nordmalings kommun ska 150 miljoner kilowattimmar (150 GWh) produceras, vilket är hälften av vad staten menar ska produceras i länet år 2015. Kommunen kan klassas som miljövänlig men med förödd natur och landskapsbild som resultat. På Gotland, som producerar ca 130 GWh, har vindkraftverken på Näsudden byggts upp successivt sedan början av 1980-talet. Anläggningen i Nordmaling ska byggas under kort tid vilket gör att inga utvärderingar kan göras underhand av buller, landskapsbild osv. Byggt är byggt och förödd natur kommer aldrig igen – inte ens genom framtida miljörestaurering.

Det tyskägda Svevind AB har tagit initiativet till anläggningen men saknar genomförda referensobjekt på sin meritlista. Bolaget lockar med arbetstillfällen – kanske fyra när bygget är klart. Det valda läget passar ihop med Botniabane-bygget som ger samordningsvinster. Samma projekteringsföretag arbetar dessutom med båda projekten.

Över två mil vägar ska genomkorsa orörd natur med hällmark och myrar och 40 vindkaftverk med en höjd av ca 150 meter ska byggas. ”Vindkraftverken kan också komma att locka besökare som är intresserade att se och uppleva en stor anläggning på nära håll” menar exploatören i miljökonsekvensbeskrivningen. Tycker även kommunen att detta blir en turistattraktion!? Bullervärdena lovar man ska hålla sig inom föreskrivna gränser. Detta innebär dock inte att inget ljud uppstår. Boende i byarna intill kan alltså mycket väl få ett enerverande bakgrundsljud vid de förhärskande sydvästvindarna. Kvälls- och natthimlen kommer att perforeras av en mängd röda lampor väl synliga från t.ex. Nordmaling, Rundvik, Kronörens naturreservat samt campingplatserna i Ava och Salusand.

Inte är det väl konstigt att det finns oro i bygden. Anläggningen är alldeles för stor! Vindkraft är en god energitillgång men ska inte utnyttjas genom rovdrift. Här är det fråga om en industriell exploatering av stora mått på den norrländska landsbygden men kanske är vi norrlänningar så tåliga och fördragsamma att det kan genomföras utan debatt eller krav. Baggböleri har vi varit med om förr och natur har vi så mycket av att det som föröds är marginellt.

Ett stort ansvar vilar på beslutsfattarna. Det är många gånger omgivningarna som ytterst avgör människors val att stanna i eller flytta till en glesbygd. Det är till och med så att landskapsbildens betydelse är en fråga som kan vara avgörande för bygdens överlevnad.

Orolig

 

Detta är en artikel ur en bilaga till Västerbottens Kuriren den 17 november 2003, gjord av journaliststudenter vid Umeå universitet. Bilder ej medtagna.

Vindkraft i Nordmaling?

Rennäring och naturvärden drabbas om planerna genomförs.

Landskapsbilden över Gabrielsberget i Nordmalings kommun kommer att se annorlunda ut om några år, i alla fall om Svevind AB får som det vill. De planerar att bygga en av Sveriges största land baserade vindkraftverksparker. Men att uppföra 40 vindkraftverk innebär ett stort ingrepp i naturen och väcker starka känslor hos både renägare och närboende.

Gabrielsberget utgörs till stor del av en platå med karg och storslagen natur. Att området är opåverkat och saknar vägar och bebyggelse gör det extra skyddsvärt ur naturvårdssynpunkt. Samtidigt som placeringen stör färre närboende med buller och skuggbildningar.

– Det här området har flera fördelar. Det finns ingen bebyggelse närmare än två kilometer och dessutom finns det ett befintligt elnät att koppla upp vindkraftverken mot, säger Mikael Kvrk som är projektansvarig på Svevind AB.

Företaget vill ta ett 700 hektar stort område i anspråk. Mikael Kyrk menar att vindkraftsparken kommer att sätta Nordmaling på kartan som en miljövänlig kommun. Satsningen är ett steg närmare riksdagens mål att vindkraftsproducerad el ska uppgå till 10 TWh i Sverige år 2015. Idag finns det totalt nio vindkraftverk i Västerbottens län och många fler planeras. Västerbotten utgör ett av de län som är intressant ur vindkraftssynpunkt eftersom det både finns kust och fjäll med bra vindförhållanden. Tillsammans kommer de 40 vindkraftverken att producera el som motsvarar den totala elkonsumtionen för 6000 eluppvärmda villor.

Ingrepp i naturen

Det är en storsatsning som kommer att kosta ungefär en miljard kronor men exakt hur projektet kommer att finansieras avslöjar inte Mikael Kyrk. Att investeringen kommer att gynna Nordmalings kommun är han övertygad om.

– Vi kommer att anlita lokala entreprenörer under byggtiden och dessutom kommer vindkraftverken att behöva underhåll, vilket innebär minst fyra heltidstjänster.

Men det finns även en annan sida av projektet. Vindkraftsanläggningen kommer att innebära ett stort ingrepp i det nu ostörda naturlandskapet. Eftersom området är otillgängligt måste 20 kilometer väg byggas. Förutom hällmarkerna och gammelskogen kommer två våtmarksområden att beröras, dessutom finns det mycket skogsfågel i området. Än så länge är projektet i ett utredningsskede där allmänheten har möjlighet att yttra sig. De flesta är positiva eftersom vindkraft är en miljövänlig energikälla.

Men det finns också de som är skeptiska, främst på grund av rädslan för höjda bullernivåer och för att landskapsbilden kommer att förändras. Närboende tycker att vindkraftsparker av den här storleken borde uppföras till havs eller i fjällregionen, där det blåser mer och bor färre.

Renbetesområde

Det som försvårar genomförandet mest är att Gabrielsberget utgör ett renbetesområde. Samer från Byrkijes sameby i Norge har ungefär 1000 av sina renar på vinterbete i det här området. Att uppföra 40 vindkraftverk kommer att störa renarna, menar Tor Enock Larsen, renägare i Byrkijes sameby.

– Renarna kommer inte att nyttja området där snurrorna står och det påverkar alla renar mer eller mindre eftersom betestrycket runt omkring blir mycket större. Gabrielsberget är bra ur betessynpunkt eftersom vinden blottlägger lavhällarna från snö på vintern.

– Först fick vi flytta på grund av vattenkraften och nu ska vi flytta på grund av vindkraften, säger Tor Enock Larsen.

Inget konkret förslag

I Svevinds miljökonsekvensbeskrivning finns det inget konkret förslag på hur samerna ska kompenseras om rennäringen påverkas av vindkraftverken. Mikael Kyrk säger att det inte finns några jämförbara studier som visar att vindkraftverk förändrar renars rörelser. Men han försäkrar att företaget ska göra det som länsstyrelsen kräver om rennäringen påverkas.

– Men om vi ska kompensera samerna måste det finnas någonting att kompensera. Det krävs en oberoende undersökning om hur renarna påverkas av vindkraftverken först, säger han. Trots de svårigheter som exploateringen av Gabrielsberget innebär, tror Mikael Kyrk att projektet kommer att genomföras.

– Både länsstyrelsen i Umeå och Nordmalings kommun är positiva till projektet. Går allt friktionsfritt kan vi i bästa fall börja sommaren 2004.

På gärdena nedanför Gabrielsberget har några svanar samlat sig. 40 vita halsar sträcks mot himlen och påminner för ett ögonblick om det stora projekt som planeras bara ett stenkast därifrån.

MALIN VIKTORSSON

 

Insändare VK 13 november 2003

40 vindkraftverk hotar friden i Aspeå

HAR NI hört att det ska byggas 40 vindkraftverk i Aspeå.Ava-området? Det är 50 procent av vad hela Västerbotten är ålagt att bygga. Många verkar inte veta om det, eller så bryr man sig inte? Det är ändå inte lönt att bråka. He lön se int att processa ve bolaga, he ä söm att piss te motvere, man få allt över se själv. Själv har jag inget emot vindkraft, men varför ska lilla Aspeå ha så många?

Länsstyrelsen har sagt att detta medför en betydande miljöpåverkan och detta betyder väl att man gjort nogranna undersökningar i området. Om jag inte fattat alldeles fel så finns i miljöskyddslagen något som säger att man vid så stora intrång är skyldiga att kalla alla boende i området till information i tidigt skede. Jag är bybo och markägare men har aldrig blivit kallad till information. Kanske är det så att man bara kallar ”berörda markägare”. Det är ju smidigast så.

I OROVÄCKANDE närhet till denna kraftpark ligger våra kära fäbodar. Denna fäbodvall har under lång tid restaurerats med hjälp av 164 000 kronor i EU-bidrag, så att den i dag tillhör ett av Nordmalings mest besökta utflyktsmål. Bland annat har en av byns driftiga kvinnor bidragit till att vi har en fin naturstig med infoskåp där man kan lära om djur och växter i området.

Umeå universitet och andra skolor gör studiebesök där. Vi har våra återkommande träffar som besöks av fler och fler.

Man har satt en gräns för störande buller vid 30 decibel. Vid fäbodarna har man beräknat att det blir cirka 45 decibel. Pas­torn får nog sjunga i falsett på gökottan.

JAG EFTERLYSER en noggran­nare utredning vad gäller störningarna vid fäbodarna. Där har vi i alla fall vårt ”andnings. hål”, där vi nu kan få lyssna till tystnaden och njuta av stillheten.

Jag har skrivit detta efter påtryckningar av de yngre i byn. Vi har faktiskt haft förmånen att tre unga familjer flyttat hit den senaste tiden och fler är på väg. Alla är eniga om en sak: Vi vill inte att ni fortsätter denna våldtäkt på vår by. Det är ju vi som ska fortsätta att leva här.

Ska vi lyssna på ungdomen, eller…? Det skulle vara roligt att höra vad ni andra tycker!

Ruben Sandman

 

Artikel i Västerbottens Kuriren 30 oktober 2003 Bilder ej medtagna i nedanstående artikel

Vindkraften

”Det blir som ett tivoli”

Boende i Aspeå protesterar mot planerna på 40 vindkraftverk

ASPEÅ
Företaget Svewind vill bygga 40 vindkraftverk på Gabrielsberget i Aspeå. I nuläget är det den största vindkraftsparken i Sverige.
– Vansinne. Verken kommer att synas ända bort till Nordmaling. Med alla varningsljus kommer det att se ut som ett tivoli, säger Emanuel Sandman, Aspeå.

Planerna på de 40 vindkraftverken upprör många av de boende i Aspeå.
– Det känns som att det här inte är riktigt genomtänkt. Det finns inga ordentliga studier gjorda på hur vindkraftsparker påverkar befolkningen runt omkring, säger Sandman.
Men det är inte bullret som kommer att påverka folk mest, tror de boende i Aspeå. Det är i stället hur kraftverken kommer att synas på långt håll, såväl dag som natt. Luftfartsverkets bestämmelser kräver att alla höga föremål ska markeras med lampor.
– Med alla lampor som ska sättas upp kommer det att se ut som ett jättelikt tivoli, säger Sandman.

Stora lokala vinster
Nordmalings kommun har ställt sig positiv till projektet som kommer att ge fyra heltidsjobb när verken är färdigbyggda och fler under tiden man bygger.
Mikael Kyrk på Svewind menar att de lokala vinsterna är större än så.
– Dels genom bättre infrastruktur genom att elnät och vägar byggs upp, men också ur den aspekten att det kommer att behövas en del folk under byggtiden, säger Kyrk.
– Eventuellt kommer folk att kunna köpa andelar i någon typ av vindkraftsförening och få tillbaka avkastning i form av billigare el.

Står för hälften
Enligt det nationella målet skall Västerbottens län producera 303 gigawattimmar per år från vindkraft. Om vindkraftsparken blir verklighet kommer den att stå för halva Västerbottens ålagda mängd.
– Vi har ingenting emot vindkraft, tvärtom. Vi ska självklart dra vårt strå till stacken och placerar dem gärna här om vi vet att det är bästa stället. Men det kan inte vara rimligt att hälften av Västerbottens vindkraftverk ska finnas just här, säger Anna Eriksson boende i Aspeå som tycker att det geografiska läget är bristfälligt utrett.
Det håller inte Mikael Kyrk med om.
– Platsen är naturligtvis inte slumpmässigt vald, utan noga utredd. Vi har dessutom gjort vindmätningar på Gabrielsberget de sista två månaderna och det visar mycket bra resultat. Som jag ser det finns det ingen annan plats i länet vi kan sätta dem på.

Kostar en en miljard
Totalt beräknas projektet kosta närmare en miljard kronor. I november ställer Nordmalings kommun ut sin detaljplan för granskning av allmänheten. Först i juli nästa år väntas miljöprövningen vara klar och först då fattar kommunen det slutgiltiga beslutet om detaljplanen.

MONICA LUNDQVIST

Faktaruta Vindkraftverk Gabrielsberget

* 40 vindkraftverk planeras uppföras inom ett område på 20 hektar.
Med vägar och elledningar kommer 700 hektar att omfattas av detaljplanen.

* De planerade vindkraftverken kommer att ha en navhöjd på 100 meter och en rotordiameter på 80 meter, totalt 140 meter höga. De blir synliga på upp till 12 km avstånd.

* Enligt luftfartsverket skall den typen av verk förses med hindersmarkering så att flygtrafik i form av plan och helikoptrar inte ska köra in i vindkraftverken.

* Ett fast rött ljus måste synas på den högsta punkten, alltså där rotorbladet befinner sig i maxläge. Ljuset skall vara synligt från alla håll vilket oftast kräver minst tre lampor, enligt Tomas Enell på Luftfartsverket

* På 75-100 meters höjd skall rött fast sken runt om finnas monterat. Även där gäller att det skall ses från alla håll vilket kräver flera lampor.

* Vindkraftverken har en livslängd på 20-25 år. 40 verk av denna storlek producerar tillsammans 150 gigawatt-timmar per år.

* 24 fastigheter berörs direkt inom området. De närmast berörda markägarna är positiva till projektet och får ersättning för marken.

 

Örnsköldsvik avvaktar utbyggnad av vindkraft

NORDMALING
Två kilometer från Gabrielsberget ligger byn Nyland. Den ingår i Örnsköldsviks kommun som har sagt stopp till att bygga fler vindkraftverk innan man har sett över förutsättningarna.

– Det har inte varit helt smärtfritt med vindkraftverken inom vår kommun och därför vill vi avvakta med att ta ställning. Det gäller alla ansökningar om ny vindkraft i hela kommunen, säger miljöinspektör Robert Erixon vid Örnsköldsviks kommun.
Strax norr om Husum finns idag åtta vindkraftverk. Så sent som i tisdags beslöt hälso och miljönämnden att vindkraftsparken måste få ner bullernivåerna.
– Vi måste se till att riktvärdet för buller efterlevs. Det ligger nu på 40 decibel och är störande för de som har fastigheter där, säger Erixon.
Det innebär att man förmodligen får stänga något eller några av kraftverken eller lösa in fastigheterna.
Området norr om Husum anses annars väl lämpat för vindkraft och därför vill kommunen behålla handlingsfriheten för en eventuell framtida utbyggnad. Det innebär att man exempelvis undviker att bygga nya bostäder i området.
– Det finns relativt få undersökningar gjorda på hur människor påverkas av vindkraft. Däremot är det klarlagt att det inte bara är bullret som stör. Synintrycken kan vara nog så störande för de boende, säger Erixon.
Eja Pedersen vid Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram en rapport om hur människor uppfattar ljudet från vindkraftverken. Hennes slutsatser är att det aerodynamiska ljudet som uppstår när rotorbladen passerar luften upplevs som mer störande än det rent mekaniska. Hon fann också att andelen som störs av den här typen av buller, är större än de som störs av trafikbuller. Vidare påverkades störningen av synintrycken och attityden till vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden.

MONICA LUNDQVIST

 

Artikel från ATL:s hemsida 2001.

Dyr vindkraftslag för Norrlands elkunder

Måndag 8  oktober 2001
En stor utbyggnad av vindkraften planeras både längs Västerbottenskusten och i fjällvärlden. Elkunderna i Västerbotten kan få höjda elkostnader på grund av utbyggnaden och det har fått landshövdingen i Västerbotten Lorentz Andersson att reagera.

– Lagen tvingar nätägaren att ta emot vindkraften oavsett vilka investeringar som måste göras. Det leder till kostnader som drabbar kunderna i närområdet. Vi måste fundera på om det är rimligt, säger Lorentz Andersson till Västerbottens-Kuriren.
Vindkraftverken behöver inte betala sin andel av kostnaderna för att bygga ut elnätet, enligt ellagen. Om kraftverket är mindre än 1,5 MW behöver det bara betala anslutningsavgift och en låg årlig kostnad för mätning och avräkning, skriver TT.
Vindkraftverk ligger ofta tre till tio stycken tillsammans. Produktionen som anslutas till elnätet överstiga vida 1,5 MW, men enligt en regel gäller varje vindkraftverk som en enhet.
Det blir de lokala nätbolagens kunder som får stå för utbyggnaden genom höjda nättariffer. Norrlänningar som inte alls behöver vindkraften, får betala dyrt för utbyggnaden.
Den som lanserade ellagen var förre energiministern Anders Sundström:
– Det är orimligt att utbyggnaden drabbar de boende i glesbygden och jag är i allra högsta grad skyldig till detta.
ATL

http://home.swipnet.se/bevara_Aspfjellet

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s